Att stiga in i denna lilla vackra träkyrka är som att stiga in i en museilokal. Mängder med intressanta och vackra gamla kyrkinventarier från olika gamla kyrkor i trakten, har här samlats under samma tak. Tanken från början var också att denna kyrka skulle fungera som ett museum och gjorde också så fram till 1930, då den återigen öppnade för dop osv. Namnet Ramnakyrkan fick den också i samma veva, för egentligen är detta Kinnarummas gamla kyrka, som köptes in av De Sju Häradernas Kulturhistoriska Förening, plockades ned och flyttades hit till Ramnaparken i Borås.

Apotekaren Hjalmar Lind donerade år 1906 Ramnaparken till Borås stad och staden inrättade ett friluftsmuseum här. I samband med detta (år 1907) ville församlingen i Kinnarumma bygga en ny kyrka och den gamla skänktes till De Sju Häradernas Kulturhistoriska Förening, som demonterade kyrkan år 1912 och uppförde den här i Ramnaparken. Allt stod färdigt lagom till invigningen av friluftsmuseet år 1914. De Sju Häradernas Kulturhistoriska Förening valde mellan denna kyrkan och Segloras gamla kyrka, som också riskerade att rivas vid samma tid. Man valde till sist Kinnarummas kyrka och Segloras kyrka flyttades till Skansen i Stockholm (där den än idag står). Man skulle ha kyrkan som ett slags museum där den kulturhistoriska föreningens samlingar kunde förvaras. Kyrkan hade denna funktion fram till 1930 då den återigen inreddes som gudstjänstlokal samt fick sitt namn Ramnakyrkan. Föreningens samlingar flyttades över till Ramslätts gästgivargård, efter att de förvärvat denna byggnad. Ramnakyrkan har fortfarande mycket av en museal karaktär eftersom en hel del olika inventarier från gamla (numer ej existerande) kyrkor finns samlade här. Riktigt häftigt och intressant att se alla dessa vackra, gamla inventarier samlade under ett och samma tak!

Ramnakyrkan är byggd 1690-1691, men det fanns en äldre stavkyrka på platsen innan, vilken enligt dendrokronologisk analys var byggd på 1300-talet. Golvplankor från denna äldsta kyrka hittades under Ramnakyrkans golv när den plockades ned för att flyttas. Några av plankorna har spår av målad ornamentik och alla plankor förvaras nu på Statens Historiska Museum. Den 1 februari 1689 besökte kyrkoherden i Seglora, Sven Bohulthenius, tingsplatsen i Skene för att få intyg från häradsrätten. Man ville ordna med en stiftskollekt för att ha råd att bygga en ny kyrka i Kinnarumma. Det behövdes ett godkännande av Kungl. Maj:t för att få ha en sådan insamling. Man fick sitt tillstånd och samlade in 53 daler och 9 öre. Den gamla kyrkan var ”alldeles förrutten” stod det beskrivet i ett protokoll och man hade behövt stötta upp den för att den inte skulle falla omkull! I januari 1690 beviljade häradsrätten en utsyning av åtta ekar, som skulle huggas i skogen tillhörande Gullbergs gård och som skulle användas till byggandet av den nya kyrkan. Man ersatte de huggna ekarna genom att plantera nya träd. 

Norra sidan av kyrkan är fortfarande fönsterlös och kyrkan har ett utseende som är typiskt för träkyrkor från 1600-talet. Den har genomgått en del förändringar genom åren tex så byggdes sakristian 1781. Fram till år 1869 fanns ett torn på västgaveln med det blåste ned en stormnatt det året. År 1870 fick kyrkan en tillbyggnad i väster och de små kvadratiska fönstren gjordes större och rundbågiga. 

Klockstapeln som står vid kyrkan kommer ursprungligen från Öra socken och flyttades hit år 1920 och är byggd 1671. När Öra kyrka byggde ett torn år 1913 behövde de inte stapeln längre så de sålde den för 75 kr till De Sju Häradernas Kulturhistoriska Förening. Klockorna som hänger i den kommer från Vads församling. Även stigluckan är från Öra kyrka.

Kyrkan målades första gången 1706 av Nicklas Berg men övermålades 1752 av Detleff Ross. Han föddes 1706 i Holstein men invandrade till Sverige och Stockholm på 1720-talet. År 1753 blev han målarmästare i Borås och han har målat flera kyrkor i trakten bland annat Brämhults kyrka och Borgstena kyrka. Han målade även läktarbröstet, men här tror man att han har haft hjälp av sin styvson Henrik Wibeck som gick i lära hos honom. Konstvetare menar nämligen att apostlarna 4-7 från söder räknat inte riktigt liknar Ross stil, även om de är väldigt lika. År 1869 målades målningarna över och togs fram igen först år 1930. I vapenhuset har man återanvänt brädor med målningar av Ross och även på övervåningen ska det finnas. Ursprungligen härstammar dessa brädor från en prästgård i Borgstena där han varit inhyst under en period och gjort lite måleri. 

Altartavlan, som är framme i koret, kommer ursprungligen från kyrkan, då den var Kinnarumma gamla kyrka. Den är i form av ett skåp, tillverkat i ek och är gjord i Schleswig, Tyskland i början av 1500-talet. Den målades 1681 och då tillkom även de barockinspirerade över- och sidostyckena. I mitten ses Maria på månskäran, hållande Jesubarnet i famnen och hon blir krönt av en ängel. Runt henne ses de tolv apostlarna i en slags halvcirkelform. Dörrarna på skåpets insida visar fyra scener ur den heliga släktens liv (Jesus anhöriga), vilket var ett vanligt motiv i kyrkokonsten under senmedeltid. Altarringen byggdes 1930 med förebild från Borgstena kyrka. 

Ramnakyrkan har två predikstolar. Den ena härrör från Kinnarumma gamla kyrka och är tillverkad 1696 i barock av bildhuggaren Gustav Kihlman. Han har även gjort predikstolar i tex Berghems kyrka, Mossebo, Hyssna och Sätila. Den andra predikstolen är från Fänneslunda gamla kyrka (numera ruin) och den är tillverkad under vasatiden men restaurerad 1746.

På långhusets väggar hänger flera värdefulla inventarier. Två huvudbanér från slutet av 1600-talet, det ena efter major Axel Sturck som ägde Rosendals säteri i Södra Vånga, och det andra efter landshövding Henrik von Vicken, som på 1680-talet grundade Fänneslunda säteri. 

På motsatta väggen hänger en altartavla från Grimmered, ett krucifix från Fänneslunda och en altartavla som också är från Fänneslunda och som skänktes till den kyrkan av Henrik von Vicken och dennes maka Anna Posse. Altartavlan från Grimmered är från 1702 och Karl XII:s monogram finns ovanför korset (han var den regerande kungen vid denna tid). Dödskallen vid korsets fot symboliserar Adams skalle. Krucifixet från Fänneslunda är daterat till mitten av 1300-talet. Det hängde vid predikstolen i Fänneslunda kyrka på 1800-talet, men hade förmodligen under medeltiden haft sin plats i triumfbågen. Altartavlan från Fänneslunda har donatorernas vapensköldar längst ner. Henrik von Vicken skänkte mycket prydnader till Fänneslunda, vilket står i kontrast mot hans dåliga ekonomi och personlighet, då han har gått till eftervärlden som en hårdför gårdsherre och länsherre. Hans maka, Anna Posse, har däremot beskrivits som en godhjärtad godsfru. Kanske hon hade lite inflytande över honom i dessa frågor? 

På ena väggen i koret finns ett stort altarskåp från Norra Säms gamla kyrka (numer ruin). Altarskåpet är från 1400-talets slut men Madonna-skulpturen i mitten är från omkring år 1500 och kommer från Skölvene kyrka. De fyra skulpturerna i dörrarna föreställer Johannes döparen överst till vänster, nedanför Maria Magdalena, överst till höger S:t Barbara (som enligt legenden blev inlåst i ett torn av sin far) och nedanför henne S:t Kristoffer med Jesubarnet på axeln. På denna väggen finns också ett flertalet madonnaskulpturer och andra skulpturer. Skulpturerna är tillverkade i ek.

På ena väggen framme i koret hänger ett altarskåp från Rångedala kyrka, som är daterat till 1500-talet. Man tror att det är tillverkat av en västgötsk provinsmästare efter förebild av Hans Brüggeman som var en nordtysk bildhuggare. I skåpets mitt finns Gud med världsklotet i handen. På flyglarna visas överst till höger Maria med sin döde son, nedanför det Kristi gravläggning, nederst till vänster Kristi uppståndelse och ovanför det Kristus som uppväcker de frommas själar i dödsriket. 

På samma vägg hittar vi en primklocka och ett krucifix från Grönahögs kyrka. Primklockor började användas under tidigt 1200-tal och man ringde i den då prästen läste instiftelseorden till nattvarden. Krucifixet är från 1400-talet. Till skillnad mot de romanska krucifixen där Kristus hade segerkronan på sig, så avbildas han under gotikens tid med en törnekrona istället.

Det finns även ett triumfkrucifix från Varnums kyrka som är tillverkat under senare delen av 1200-talet. De romanska krucifixen avbildade som sagt Kristus som segrare med kungakrona och de gotiska avbildade honom som död och med törnekronan på huvudet. Detta krucifix är en blandning mellan de två; Kristus har kungakronan på huvudet, men han är död. Här hänger även ett väldigt skadat krucifix från Blidsbergs kyrka.

Själva bänkarna är nya, men de vackra dörrarna kommer från Vänga gamla kyrka.

Det här var en mycket trevlig och intressant utflykt! Ramnaparken samt Ramnakyrkan är verkligen sevärda och det var häftigt att få se så många gamla, fina inventarier samlade på samma ställe! De här små träkyrkorna är så otroligt charmiga! Det verkar vara ett populärt ställe för det var en hel del andra besökare som kom och gick i kyrkan under tiden jag var där, samt att flera skolklasser hade någon form av utflykt i parken. Så Boråsarna har tur som har detta ställe mitt i sin stad.

Alla foton tagna med Nikon Z6 samt 28-75mm f/2.8

Välkommen