Algutstorps kyrka ligger ca en kilometer söder om Vårgårda och är en typisk representant för de medeltida kyrkorna i norra Sjuhäradsbygden, som under 1700-talet försågs med nytt kor och en liten gavelryttare (det lilla tornet) i trä för klockorna. 

Algutstorp har under århundradena haft olika skrivningar, tex skrevs det 1398 som Asgotzthorpe och innehåller torp, ‘nybygge’ samt mansnamnet Asgot. Detta har sedan med tiden utvecklats till att bli Algutstorp. Ett stort antal stensättningar, domarringar och resta stenar runt om i socknen tyder på att Algutstorp varit av vikt. Att det ligger nära Säveån, som var en viktig farled, har sannolikt bidragit. I socknen finns spår av järnframställning.

 

Kyrkan är troligtvis uppförd i början av 1200-talet. Den är byggd i gråsten som har vitrappats. Kyrkan var från början mindre än den vi ser i dag samt hade ett smalare, rakt avslutat kor. År 1748 byggdes kyrkan ut åt öster och fick ett nytt tresidigt kor, samtidigt så byggdes sakristian. År 1766 uppfördes vapenhuset och 1770 byggdes det lilla tornet i trä (gavelryttaren). Det som är kvar av medeltidskyrkan är långhuset. 

Kyrkans altartavla är från 1695 och visar korsfästelsen. De gestalter som finns på ömse sidor om korsfästelsescenen är troligen från början från ett gammalt altarskåp. En bild på nattvarden som hänger på norra väggen prydde tidigare den nedre delen av altaruppsatsen men flyttades 1950 till nuvarande ställe.

Predikstolen är från 1600-talet och är äldre än altaruppsatsen, men exakt datum finns inte. Numer har den sina originalfärger, men den har varit ommålad flera gånger. Man fick skrapa bort fem lager färg innan originalfärgerna kunde tas fram! En tid var predikstolen dekorerad med de målade evangelistbilder som numer återfinns på läktarbröstet. På 1850-talet placerades predikstolen över altaret och altaruppsatsen togs bort. Som fot till predikstolen använde man den medeltida dopfunten! 1910 återställde man det och predikstolen flyttades till norra väggen där den står nu och man återuppsatte altaruppsatsen. Under 1850-talet hade man även haft den dåliga smaken att måla predikstol (och mycket annat) vitt. 

 

Som tur är den övermålning man gjorde under 1850-talet tagits bort nu. Även under restaureringen 1910 gjorde man en del tokigheter, bland annat satte man träspont över taket så det dolde takmålningarna (som jag kommer återkomma till senare). Man gav altaruppsatsen en ny färgsättning för man ville återställa den från den vita övermålningen, dock så hade inte denna nya färgsättning någon äldre förankring, vilket kritiserades vid en inspektion 1917. År 1950 så återställdes så mycket som möjligt tex så togs originalfärger fram, pärlsponten över innertaket togs bort osv. 

Det vackra golvuret på korets norra sida tillverkades och skänktes till kyrkan i slutet av 1700-talet av prosten och riksdagsmannen Sven Anders Hwarfner. 

Dopfunten är från 1200-talet och har palmettdekor. Även denna målades om under 1800-talet. Den blev vit och bladdekoren målades grön och förgylldes….

 

Takmålningarna tillkom 1750 och utfördes av Sven Kinnander. Han gick i lära för Olof Collander och Johan Liedholm. Han har bland annat framställt Yttersta domen. Målningarna anses vara ganska primitiva och fick mycket kritik för att de var gräsliga, bland annat av folklivsforskaren Nils Gabriel Djurklou som besökte kyrkan 1868. Även i Tidavads kyrka, där han gjorde takmålningar, fick målningarna kritik och där lät församlingen måla över dom redan 10 år senare. Målningarna här i Algutstorp är egentligen de enda ordentligt bevarade som Sven Kinnander har gjort. Det fanns en del av takmålningen som visade Belsebub (djävulen) men när pärlsponten över innertaket togs bort visade det sig att den hade blivit så fuktskadad så den delen gick inte att återställa. 

Klockan i tornet är gjuten 1536 och kallas Maria Magdalena. Det finns en latin text på klockan som säger: ”Jesus, Marie son, vare oss mild och nådig! Herrens år 1536. O Maria Magdalena, Sven med Guds nåd.” Med Sven avses biskopen Sven Jakobsson i Skara stift, biskop mellan åren 1530-1544.

I kyrkans korvägg, på utsidan, finns en brynsten inmurad. Enligt tradition har soldater brynt sina svärd här innan de gått ut i strid. Stenen ansågs bringa framgång och lycka. Det är ganska unikt i Sverige, men finns motsvarigheter i Tyskland. Troligtvis kommer traditionen därifrån. 

I en bod strax utanför kyrkogården förvarades några äldre (någon troligtvis medeltida) gamla portar som man har tagit tillvara.

Alldeles i närheten av kyrkan finns prästgården som är uppförd 1827. Den tidigare prästgården brann ner år 1800.

 

Algutstorps kyrka är en liten trevlig kyrka att besöka och det finns som sagt en hel del fornlämningar runt om i området om man vill utforska lite mer. Lantmäteriets karta ”Min karta” har märkt ut de flesta fornlämningar (alla?) som finns. 

Alla foton tagna med Nikon Z6 och 28-75mm f/2.8

Välkommen