Djäkneskolan, byggd 1869-71, utgör ett välbevarat exempel på 1800-talets smak för dekorativ arkitektur. Den är byggd i nygotisk stil som vid tiden var på modet. Det var arkitekten Helgo Zettervall som fick uppdraget och han vurmade mycket för den nygotiska stilen. Han var modernt lagd och använde sig, utöver tegel, kalk- och sandsten, även av cement, vilket på denna tiden var ett helt nytt byggnadsmaterial.

Skara skola har sina rötter så långt tillbaka i tiden som 1200-talets inrättande av domkapitel och kyrkans behov av församlingspräster. Den allra första skolbyggnaden lät Biskop Brynolf Algotsson inrätta i slutet av 1200-talet. Den låg öster om domkyrkans kor. Det kan även ha funnits en trivialskola (grundutbildning) i samma hus. Denna brann ned i en brand 1566, byggdes upp igen och användes till slutet av 1500-talet.

Djäkneskolan hette från början Högre allmänna läroverket och har förgåtts av andra byggnader. 
Enligt Kungl. Maj:ts skolordning från 1820 skulle varje stift inrätta en byggnadskassa för läroverkets behov. Så år 1821 upprättades en ”Skara gymnasii och skolas särskilda byggkassa”. Man hade länge fört diskussioner om behovet av att iståndsätta det gamla skolhuset i Skara, som hade sitt ursprung från återuppbyggnaden 1721 efter den stora stadsbranden 1719. Det blev istället beslutat att bygga ett nytt skolhus. Detta stod färdigt 1833 och kom att bekostas av kyrkan. 

Man hade först tänkt bygga det nya skolhuset i Botaniska Trädgården, men det ändrades då stiftet fick möjlighet att köpa tomter alldeles i närheten av domkyrkan. Tomten man köpte till detta skolhus låg söder om kyrkan (så inte samma plats som nu). Det dröjde dock inte länge förrän detta nya skolhus ansågs vara för litet.

År 1856 kom en ny stadga för rikets allmänna läroverk. Den nödvändiggjorde ett större antal salar, delvis på grund av omorganisation av gymnasiets linjer. Förslag på en ombyggnad gjordes, men det skulle inte räcka till. Under 1860-talet blev det hela ännu mer akut mycket därför att elevantalet ständigt ökade. Utöver det hade skolhuset börjat få sprickor som var svåra att reparera. Detta medförde att domkapitlet gav arkitekten Helgo Zettervall uppdraget att rita en ny byggnad. Diskussionen angående lämplig plats började åter föras och Botaniska Trädgården kom åter på tal. Men man kom fram till att den bästa platsen var helt enkelt vid domkyrkan. När byggnaden var färdig köpte man in ytterligare tomter dels för att säkra upp mark för skolgården och dels för att få bort närliggande trähus. Dessa ville man riva på grund av den brandrisk de medförde när de låg så nära skolan. 

Det sätt på vilket Helgo ritade planlösningen var att lärosalarna lades mot den ljusa södersidan och samtliga salar nåddes från en gemensam korridor längst nordväggen. Denna grundform till planlösning kom sedan att under föjande 100 år bli norm för skolbyggnader.

Zettervall gav byggnaden en nygotisk stil som var modernt på denna tid. Fasader av rött tegel och dekorativa inslag av bland annat kalk- och sandsten, men även cement. På denna tiden var cement ett nytt byggnadsmaterial. Byggnaden har vackra spetsbågiga fönster och dörrar, friser, hängtorn etc. Zettervall var en av de som starkt vurmade för den nygotiska stilen på den tiden.

Genom tiderna har vissa ändringsarbeten gjorts tex fick byggnaden nytt klocktorn över entrén redan på 1880-talet. Det nya blev kraftigare och mer stabilt. I äldre tider hade väggarna marmorering, men det har de inte nu.
Nya golv av hyvlad kalksten lades in bland annat i vestibulen och trappan i slutet på 1920-talet. I vestibulen på övervåningen lades golv av klinker (som ännu finns kvar). Huvudingångens dörrar byttes ut mot de nuvarande på 1920-talet. Högtidssalen/aulan har karaktären av ett nygotiskt kyrkorum och är förhållandevis välbevarad så när som på färgsättningen. 1930 renoverades högtidssalen/aulan då man tog bort vissa paneler i absiden och målade salen i ljusa färger. Annars har inte många ändringar gjorts i salen. Lokalerna under högtidssalen har byggts om vid flera tillfällen så där finns tyvärr inga äldre inredningsdetaljer kvar. Det fanns tex en vaktmästarbostad om två rum och kök, men inga spår av den finns tyvärr kvar. Insidan av entrén har utöver kalkstensgolven även vackra kolonner och räcken av gjutjärn.
Trapphus, korridorer, högtidssalen och samtlig exteriörer har bevarat stora delar av sin ursprungliga karaktär väl.

Från och med 1871 (då byggnaden stod färdig) övergick den till att förvaltas av staden då den innan hade förvaltats av stiftet.

1941 drabbades skolbyggnaden av en ödesdiger brand. Hela västra delen av vinden och taklaget brann av och en del av gaveln mot torget rasade. Reparationsarbetena under följande år genomfördes så noggrant att det idag inte går att urskilja skadans omfattning utifrån. 

Byggnaden har gott om vackert arbetade detaljer av smidesjärn. Det var vanligt på 1600-talets mer påkostade byggen och det är typiskt för 1800-talets byggande att söka förebilder i äldre tiders olika arkitekturstilar. Det var inte helt ovanligt att man även blandade olika stilar i en och samma byggnad. 

1972 byggdes nya den nya gymnasiebyggnaden Katedralskolan och denna byggnad bytte namn till Djäkneskolan och omvandlades till högstadieskola. Från och med 2017 fungerar denna byggnad som Skaras stadshus.

Ordet djäkne, som skolan har sitt namn ifrån, kommer ursprungligen från ordet diakon och betyder lärjunge i lärdomsskolans högra klasser. Det härstammar från den tid då högre utbildning enbart skedde i kyrkans regi. Efterhand har djäkne blivit identisk med elev på gymnasiet, framför allt de äldre och mer traditionstyngda gymnasierna. Det var vanligt att djäknarna sjöng i kyrkan, på bröllop och begravningar. På medeltiden och en bit framåt var de kända för sedvänjan sockengång. Det innebar att behövande ungdomar fick knalla runt i närheten av sin skola och hos bönderna ta emot allmosor för sitt underhåll. Genom detta, av myndigheterna godkända, kringstrosande liv fick många djäknar avsmak för vanligt arbete. Det uppstod en samhällsklass av så kallade ”driftedjäknar”. Bland annat Gustav II Adolf ville utrota denna sed, men det var prästerskapet emot så det fick förbli som det var.
Skara har en egen förening med djäknar, den så kallade Skaradjäknarna. Några meter utanför skolområdet står en fin staty i brons som kallas ”Skaradjäkne med sånglärka”. Den föreställer alltså en student (djäkne) från Skara och är en symbol för stadens skolhistoria, djäknar etc. Den är skapad 1988 av Wanja ”Nones” Håkansson.

 

För de arkitekturintresserade som befinner sig i Skara eller i närheten är det här definitivt värt att spana in! Och som Stadshus är vissa delar av byggnaden öppen för allmänheten, tex kan man se den vackra entrén. Utöver det så är Djäkneskolan placerad i ett form av kulturcentrum då du har den magnifika domkyrkan mittemot och på andra sidan domkyrkan (från Djäkneskolan sett) har du det ståtliga Gamla Biblioteket. Domkyrkan är i princip alltid öppet och Gamla Biblioteket har öppet vissa dagar i veckan. Där inne är det fantastiskt vackert. Jag har ett inlägg på min Instagram som berättar lite om biblioteket och visar bilder inifrån.

Välkommen