Borgstena ligger i den norra delen av Borås kommun i skogsbygden mellan Borås och Herrljunga. Nedanför kyrkan, vilken är placerad på en höjd, ligger den lilla sjön Nossekälla. Kyrkans, som är från slutet på 1100-talet (möjligen början 1200-tal) har en mycket välbevarad och rik interiör som är kulturhistoriskt väldigt värdefull.

 

De äldsta delarna från kyrkan härstammar troligtvis från slutet av 1100-talet. Vid en renovering 2007 hittades bland annat tre bindebjälkar och från dessa fick man fram att träden som utgjorde virket till dessa hade fällts åren 1144-1149. Genom detta kan man alltså sluta sig till att kyrkan byggdes ett antal år därefter, men man vet inte exakt när. Uppskattningsvis alltså i slutet på 1100-talet. Kyrkans nuvarande utformning fick den 1753 då kyrkan utvidgades 10 meter åt öster och 2,5 meter åt söder. Med andra ord så var kyrkan rätt liten innan! Vid denna tid byggdes även vapenhus och sakristia och man satte in nya fönster i norr. 

År 1763 fick blev kyrkan vackert utsmyckad med takmålningar, vilka bekostades dels av församlingsmedlemmarna men även av rikare donatorer från Borås som inte var församlingsmedlemmar. Konstnären är den kände tyskfödde Detleff Ross. Målningarna föreställer treenigheten, Kristi förklaring, de dödas uppståndelse och helvetets fasor samt sidofälten som föreställer skapelseberättelsen. Samtidigt som takmålningarna utfördes även målningar föreställande apostlarna på läktarbröstet. Dessa gjordes dock av Johan Blombergh. Detleff Ross föddes 1706 i Holstein och dog 1764 i Borås, så målningarna utfördes med andra ord inte långt innan hans bortgång. Han kom till Sverige på 1720-talet och kom troligtvis via Göteborg till Stockholm. Han var en av västsveriges mest produktiva kyrkomålare. Hans målningar karaktäriseras bland annat av att de är så färgglada. 

Kyrkans interiör är mycket välbevarad från 1600- och 1700-talen. Till exempel är bänkarna bevarade från när de byttes 1753 (de tidigare hade varit från 1665 och var kyrkans första bänkinredning) i samband med utbyggnaden. Läktaren är en mycket välbevarad 1600-tals läktare, närmare bestämt från 1688. Predikstolen är från 1691 har har skulpturer av de fyra evangelisterna samt Jesus. Altaruppsatsen skänktes år 1764 av amiralitetskommendören Johan Gripenstedt och hans fru Inga Chatharina. De ägde blanda annat Röhls gård i Bredared. Den tidigare altartavlan sparades dock och hänger på väggen vid dopfunten, tillsammans med ett par gamla, troligtvis medeltida, skulpturer av Markus och Johannes. Olle Hellström rekonstruerade 1958 Johannes ena ben då detta var förlorat, samt försåg honom med den örn som är hans symbol. 

År 1956 byttes altarringen ut. Man hade nämligen i klockstapeln hittat bevarade fragment av den gamla altarringen från 1700-talet. Konservator Olle Hellström rekonstruerade altarringen utifrån dessa fragment, vilka också användes i den nya ringen. 

Vid en renovering 2007 gjordes en del fynd under kyrkans golv. Man hittade bland annat de bindebjälkar som jag berättade om ovan, samt ett par glasögon troligtvis från 1700-talet, medeltida mynt och käken från en begravd häst. I och med fyndet av hästen skulle det kunna vara så att kyrkan är byggd på en hednisk gravplats. I kristen sed har man aldrig begravt hästar i kyrkan. 

År 1870 lämnade församlingen in sin dopfunt till Statens Historiska Museum. Funten hade tidigare stått på kyrkogården och var ganska skadad. Den är rikt utsmyckad med bland annat paradisträdet, en sittande figur med bok, två helgon, en figur som mottar ett äpple av en orm samt flera andra figurscener. Den dateras till 1100-talets senare hälft och är troligtvis inspirerad från England då det i England finns flera snarlika funtar. Man tror att dopfunten antingen är tillverkad i England eller att den är tillverkad av en västsvensk stenmästare som fått sin utbildning i England. Kyrkan har en avgjutning av funten. Församligen har försökt få tillbaka originalet men har inte lyckats.

Klockstapelns taktupp visar årtalet 1851. Det kan vara året då den är byggd, men det kan också syfta på något annat, tex en takomläggning eller liknande. Stapeln har samma karaktär som andra klockstaplar i trakten, vilka är från 1700-talet. I den hänger två senmedeltida klockor utan inskription.

I Borgstena finns kommunens största järnåldersgravfält samt en del andra fornlämningar. På 1680-talet förlades tingsplatsen i Vedens härad hit till Borgstena by. 

Vid 1800-talets slut fanns flera sockenkommunala byggnader runt kyrkan, så som skolor, sockenmagasin, gästgiveri och kyrkstallar. När järnvägen drogs fram på 1860-talet blev det att centrumet utvecklades runt stationshuset istället. Endast en skolbyggnad från 1860 finns kvar till våra dagar och den används nu till församlingshem.

År 1540 skrevs Borgstena som Bårgstena. Förleden borg kan betyda ‘höjd med branta sidor’. Själva sammansättningen med efterleden sten kan tolkas som fornborg. Byn ligger på en höjd som man skulle kunna anta ha rymt en fornborg.

Jag kan verkligen rekommendera Borgstena kyrka! En väldigt vacker och intressant kyrka och en glädje att se den rika, välbevarade interiören! Omgivningarna är icke heller att förakta. Otroligt vackert här i skogsbygden i dessa regioner.

Alla foton tagna med Nikon Z6 samt 28-75mm f/2.8

Välkommen