Palacehuset

”I Sverige lysa sockerraffinaderierna i våra städer som stora slott, lika med kyrkorna.” Så skrev tidningen Götheborgska Nyheter år 1772 och ett av dessa sockerraffinaderier som åsyftades var det som vi numer kallar Palacehuset eller Fürstenbergska palatset (Palacehuset är nog den vanligaste benämningen nu för tiden). Husets/palatsets historia tar sin början år 1749 (då det började byggas) som sockerbruk och övergår så småningom till att bli hotell och restaurang, vilket det fortfarande är. På taket till sockerbruket har kronprins Gustaf (sedermera kung Gustaf III) vandrat och beundrat utsikten över staden år 1766.

År 1749 anhöll handlaren Niclas Jacobsson hos landshövdingeämbetet om att få anlägga ett sockerbruk. Detta stod klart år 1751 och arkitekten var Carl Hårleman som bland annat ritat Kungliga Slottet i Stockholm och även arbetat med Ostindiska huset i Göteborg. På äldre Göteborgskartor är nuvarande Brunnsparken, där byggnaden ligger, markerad som en ö i Stora Hamnkanalen. Transporter till och från sockerbruket skedde med mindre pråmar från norra och södra Hamnkanalen på ömse sidor av huset (kanalen åt södra Hamngatan fylldes igen 1861). Det ursprungliga huset bestod av raffinaderihus med två lägre flyglar som omgärdade en stor gård. Framsidan var mot norra Hamngatan dit en träbro ledde, vilken fortfarande finns kvar. Vid stadsbränderna år 1792 och 1813 förstördes stora delar av byggnaden men den återuppbyggdes igen. 

16042021-palacehuset

Mycket fina detaljer på huset

Sockerraffineringen har under årens lopp skett under olika ägare och höll på fram till 1841. Efter 1841 köpte bankmannen Eduard Magnus huset och byggde om det till en fyrfamiljsvilla på 6000 kvadratmeter. Och därmed upphörde huset att användas som sockerbruk. Eduards dotter Göthilda ärvde sedan huset år 1879 och hon och hennes man Pontus Fürstenberg flyttade in i palatset efter deras giftemål år 1880. Huset hade då byggts om till en enfamiljs villa. Paret Fürstenberg var rikast i Göteborg och konst var deras stora intresse. Paret lät en rad unga konstnärer bo i huset och som ersättning för mat och husrum fick de utsmycka huset. Bland annat har konstnären Anders Zorn och Carl Larsson bott här. Carl Larsson har dekorerat bland annat trapphallen. Det var genom Fürstenberg som Zorn kunde satsa på sitt konstnärskap och Fürstenberg tog också initiativ till konstskolan Valand i Göteborg, där Carl Larsson var rektor. 

 

16042021-palacehuset-2

Fler vackra detaljer


16042021-palacehuset-4

Den gamla träbron som ledde till husets entré när det var sockerbruk

Efter ett tag räckte inte huset till för alla konst så ytterligare en våning byggdes och var klar 1885. Det var på denna våning som paret sedan hade ett galleri med all deras konst – det så kallade Fürstenbergska galleriet. Unikt var att de höll galleriet öppet för allmänheten. Så huset hade en viktig roll som centrum för konst i Göteborg under slutet av 1800-talet och galleriet var känt även i resten av Sverige. Anders Zorn har skildrat galleriet på en av sina målningar och där syns även herr Fürstenberg själv sittande, läsande en tidning. 

800px-Interiör_från_Furstenbergska_galleriet_-_Carl_Larsson

Anders Zorns tavla (tagen från wikipedia) Av Carl Larsson – Egen avfotografering, Mattias Blomgren, 2013-05-18 15:55:49, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=26431210

Göteborgs första elektriska taklampa fanns i huset och det första rikssamtalet som ringdes med telefon skedde härifrån.

Makarna Fürstenberg fick aldrig några barn så när de avled i början på 1900-talet tillföll, genom donation, galleriets konstverk Göteborgs konstmuseum. Palatset såldes 1905 till ett konsortium med avsikt att göra om det till ett förstklassigt hotell. 

16042021-palacehuset-3

Detaljer runt översta våningens fönster


16042021-palacehuset-6

Vacker balkong

Så våren 1907 började palatset byggas om till hotell och restaurang. Ett namnförslag var Tre Kronor, men det förslaget fick mycket kritik. Göteborgs posten skrev tex: ”…..denna användning av riksvapnet Tre Kronor nedsättande för vapnet och stötande för känslan, även om inte vapnet i bild kommer att användas som skylt.” Namnet på hotellet blev till slut Palace och det öppnade 28 oktober 1907. I källarvalven öppnades restaurangen Gyllene Hornet, men som alltid kallades Gropa. Utanför fasaden mot Brunnsparken arrangerades ett friluftskafé där det serverades punsch (fram till spritrestriktionerna trädde i kraft). På Vallgatan 16 låg det bageri – Wilma Forsells knäckebrödsfabrik – som försåg Palace hotell och andra hotell i staden med handbakat knäckebröd. Smöret kom från Pellerins margarinfabrik i Olskroken och potatisen kom mestadels från bönderna på Hisingen. Palace hotell och Gyllene hornet var omtalade för sin lyx och sina relativt höga priser och de var noga med kvaliteten på råvarorna. Anders Olssons butik i Saluhallen blev tex svartlistad på grund av bristande hygien, för detta blev han även dömd i polisdomstolen och fick böta 5 kr. 

16042021-palacehuset-5

Palacehuset sett från Brunnsparken med den nuvarande restaurangens uteservering.

År 1928 moderniserades hotellet och alla hotellrum fick rinnande varmt och kallt vatten, vilket bara 12 st av rummen haft innan. Från 1938 utökades verksamheten genom att Palace även arrenderade restaurangen i Trädgårdsföreningens park. 

16042021-palacehuset-7

Hotellverksamheten upphörde 1968 och på 70-talet förvandlades den matsal som legat i bottenvåningen till kontor för Wermlandsbanken och verandan revs. År 1993 återställdes den till restauranglokal igen och nu finns bland annat Hotell Pigalle här. Även nattklubben Palace, som har riktat sig till den lite mer ”mogna” publiken, har legat här under många år. Den har dock omvandlats till att mer inrikta sig på livemusik och mötesplats över tex en öl och med lite mer normal ljudvolym på musiken. På 1980-talet låg USA:s konsultat på övervåningen. 

16042021-palacehuset-8

16042021-palacehuset-9

I slutet på 1960-talet var huset på väg att rivas, men det står ju som tur var kvar än idag. Och numer ingår det i kommunens bevaringsprogram samt Värdefulla miljöer 1985 och området i sin helhet är även utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Så dess framtid är väl hyfsat säkrad får vi hoppas!

Den senaste renoveringen som gjordes var 2011 och syftet var då att återställa husets utseende och prägel som det haft under det sena 1800-talet.

 

Detta är ännu en av Göteborgs alla vackra och historiskt intressanta byggnader. Vill man få en lite närmare titt på hur det ser ut på insidan kan man ju ta och boka sig en hotellnatt, så finns ju chansen att strosa runt lite i korridorerna och hallarna på insidan. Kanske något jag själv skulle ta och göra trots att jag bor i Göteborg och knappast behöver sova på hotell här! Bara för att liksom…

 

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm f/2.8-4

Välkommen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s