Vilske-Kleva kyrka

Vilske-Kleva socken skrevs år 1320 som Wilsskæcleuom. Namnet innehåller plural av klev, ‘bergsklyfta, brant backe eller klippa’ och syftar på socknens läge vid Mösseberg, Falköping kommun. Namnet har sedan ändrats genom tiderna och ett tag hette den bara Kleva, men fick namnet Vilske-Kleva år 1889. Det är en mycket intressant och gammal byggd med flera fornlämningar så som en av Sveriges största hällkistor (på Skattegårdens ägor), gånggrift, gravfält och fornborg på Mösseberg.

Kyrkan härstammar troligtvis från 1100-talet och fick sitt nuvarande utseende 1774. Då ersattes även den klockstapel som fanns av ett torn. Stapelns medeltida klocka är nu storklocka i tornet. Klockan är utan inskription men har figurristningar i form av ett hjulkors och en ljusstake. Även läktaren tillkom vid denna tid, samt att fönstren förstorades. Redan under medeltiden förlängdes långhuset åt väster och en sakristia tillkom. Kyrkan hade tidigare medeltida kryssvalv med målningar i långhuset, men dessa togs bort 1824 då de utgjorde en rasrisk. Koret och dess kryssvalv samt triumfbågen är lyckligtvis intakta! 

Vilske-Kleva kyrka

Det finns flera vackra medeltida målningar bevarade i kyrkan. I långhuset är det mest fragment, men i koret är det lite rejälare målningar. Vi i våra dagar brukar ju uppskatta detta enormt mycket, men annat var det längre tillbaka i tiden. Tex så tyckte biskop Juslenius, när han visiterade kyrkan 1748, att valven skulle målas med lim eller annan färg för att dölja målningarna. Eller som han uttryckte det: ”för de förargelige bilders skuld, som där äro.” Man hade vid denna tid nämligen börjat betrakta de medeltida målningarna som obegripliga ”munkemålningar”. Eftersom man inte förstod deras innehåll omtalas de ofta som ”oanständiga”, ”anskrämliga”, ”fulla av rysligheter” etc. I synnerhet bland prästerskapet var intresset för dessa minst sagt svalt. Det är en av anledningarna till att så många gamla målningar vid denna tid målades över (om pengar fanns). Ibland ersattes de av modernare målningar. 

Vilske-Kleva kyrka

Målningarna anses tillhöra Amunds skola, men det är inte han själv som målat dom. De skiljer sig från hans egna målningar bland annat i det att de inte är lika skickligt utförda (tex är figurerna mycket grövre och oproportionerliga), utförande och motiv. Bildprogrammet är något annorlunda och ovanligt många helgon är avbildade. Så troligtvis en elev eller liknande som utfört dom. Målningarna är utförda ovanpå en tidigare dekor som tros härstamma från 1300-tal (möjligtvis 1200-tal). Målningarna är troligtvis från slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Jag blir alltid extra exalterad när bevarade gamla målningar finns i kyrkorna! Så spännande och vackert att titta på!

Bilden nedan föreställer på vänstra sidan Konungarnas uppvaktning, liknande målning finns i Västra Gerum och Suntaks gamla kyrka. Till höger syns fragment av en Sankt Göranscen. Kungen och drottningen i borgtornet ser Sankt Göran döda draken. Scenen har förstörts av fönsterupptagningen. På nordväggens västra del har dygder och laster funnits, precis som i Gökhems kyrka. Man kan nu bara se fragment av Lättjans åsna.

Vilske-Kleva kyrka

Vilske-Kleva kyrka

Den helige Franciskus

På absidens norra sida ses Kristus som smärtomannen (bilden nedan). I vanliga fall brukar Gregorius vara den som avbildas bredvid, men här är det Maria i krona. Troligtvis rör det sig om ett misstag när målningarna skulle konserveras. Konservatorn misstolkade helt enkelt den ursprungliga bilden och tog påven Gregorius med sin höga tiara som att det var Maria i krona (övre delen på påvens tiara hade tydligen varit i stort sett utplånad, så var väl lätt att misstolka). 

Vilske-Kleva kyrka

Vilske-Kleva kyrka

Sankta Gertrud

Vilske-Kleva kyrka

Vid triumfbågen finns en gravsten över Jon Eswaeus (1616-1682) och hans fruar. Enligt stenen födde en av hans fruar 29 barn! Fascinerande! 

Vilske-Kleva kyrka

Gravsten över Jon Eswaeus med fruar

Den lilla dörröppningen in till sakristian har en sannolikt medeltida dörr och ovanför dörren finns två små vapensköldar.

Tidigare fanns det en ingång i norr med portal och pelare i sandsten, men denna togs bort 1833. Vid en restaurering 1938 togs ett igenmurat litet romanskt absidfönster åter fram och man tog även fram de medeltida kalkmålningarna vid detta tillfälle då de hade varit övermålade. Det vackra altarskåpet som nu för tiden står i koret är tillverkat på 1940-talet. Innan satt där en altartavla från 1899, som numer hänger på långhusväggen. Den föreställer Kristus i Getsemane och är gjord av Sven Linderoth. Han flyttade från Saleby i Skaraborg till Stockholm för att studera konst när han var i 20-års åldern. Han var även i perioder i Paris för att studera konst. En ännu äldre altartavla från 1692 hänger ovanför predikstolen och den är skänkt till kyrkan av Axel Leijonhufvud i Sjögerås. Predikstolen är byggd i början på 1690-talet och är gjord i provinsiell barock.

Vilske-Kleva kyrka

Dopfunten är från 1100-talet och är i en enkel utformning utan dekorationer. Korbänkarna i koret är möjligtvis tillverkade på 1700-talet och var kanske avsedda för ägarna till Sjögerås säteri och Esstorp säteri. 

Vilske-Kleva kyrka

I vapenhuset finns en liljesten och en gravsten lutad mot väggen samt fragment av en stenrelief av ett lejonhuvud. Denna var troligtvis från kyrkans första tid. Även i vapenhusets golv ligger det gravhällar.

Vilske-Kleva kyrka

Vilske-Kleva kyrka

Vilske-Kleva kyrka

Omgivningarna i Vilske-Kleva är ljuvliga och stora nivåskillnader i terrängen ger byn en speciell karaktär. Det är omväxlande odlingsmarker, ängs- och hagmarker samt lövskog. Före 1850-talets laga skifte så var bebyggelsen mer koncentrerad runt kyrkan. Mycket av kyrkomiljön är bevarad och här finns tex gamla byggnader bevarade så som prästgård, sockenmagasin, skola, lärarbostad, ålderdomshem, missionshus (numera nostalgimuseum) osv. Bebyggelsen i by är nästan uteslutande uppförd mellan 1850-1940. Inte långt från kyrkan finns också Kleva klintar naturreservat. Betydande kalkstensindustri har bedrivits här i äldre tid. Socknen ingår i Falköpings riksintresseområde. 

Vilske-Kleva

Vilske-Kleva kyrka

Vilske-Kleva kyrka

Precis vid kyrkan, med egen ingång till kyrkogården ligger det före detta ålderdomshemmet uppfört 1906. Så spännande med sådana här gamla byggnader med så mycket historia! Som jag har förstått det så ägs det av församlingen, men verkar inte användas till något nu för tiden (mer än som typ förråd för jag såg genom fönstret att det var fullt med bråte). Mycket vacker byggnad är det i alla fall! På dess tomt så står ett gammalt sockenmagasin i falurött vilande på kalkstenssockel. Detta är uppfört som uthus under 1800-talet, men användes som sockenmagasin i slutet på seklet.

Vilske-Kleva kyrka

Före detta ålderdomshem

Den gamla skolan, som nu är bygdegård, är uppförd 1880 och byggdes om 1930 och samtidigt uppfördes lärarbostaden. Dessa byggnader ligger en liten bit från kyrkan åt sydost. Kyrkoherdebostället ligger strax sydväst om kyrkan och är uppfört 1939. Söder om detta låg prästgårdens kalkbruk. 

Vilske-Kleva kyrka

Gamla skolan

 

Vilske-Kleva kyrka

Lärarbostaden

 

Vilske-Kleva kyrka

Kyrkoherdebostället

Vilske-Kleva socken har som sagt gamla anor och det finns ett flertal gårdar i socknen som har anor från medeltiden bland annat Anfastorp (1402), Jonstorp (1436), Backor (1382), Tåstorp (1366), Törestorp (1366) och kanske den mest kända; Sjögerås, vilken är känd sedan 1366. Då skrevs namnet som Sioaraas där sioar är genetiv för fornsvenskan sior (sjö). Namnet kommer möjligen från gårdens placering, som är på en ås i närheten av Rösjön (som var betydligt större förr). Under medeltid hade Sjögerås en egen kyrka, men inga synliga spår finns kvar däremot har man gjort många fynd så som skelett, murrester, romanska stenkistor och en stavkorshäll med runinskrift. Sjögerås hade egen folkskola fram till 1949. Sjögerås säteri var som ett litet samhälle förr och här bodde på 1800-talet runt 200 personer som jobbade i anslutning till säteriet. Många adelssläkter har ägt gården, så som Natt och Dag, Posse, Soop osv. Den fina mangårdsbyggnaden byggd 1870 raserades 1961. Stället har varit mycket drabbat av bränder i flera omgångar och nu för tiden finns inga av de gamla bostadshusen kvar. Den mangårdsbyggnad som finns där nu är uppförd i nutid av den nuvarande ägaren. 

Detta var en mycket trevlig utflykt och jag är verkligen sugen på att åka hit igen för att tex utforska naturreservatet och fornlämningarna lite närmare! Det är inte ofta man kommer till små samhällen där kyrkomiljön är så välbevarad och det är alltid en speciell känsla när man gör det. Man känner historiens vingslag! Inte nog med alla fina gamla byggnader och den vackra kyrkan, så är omgivningarna verkligen underbara! Det är så vackert när terrängen har sådana nivåskillnader och utsikten ut över bygden när man vandrat lite högre upp är fantastisk. Rekommenderar starkt!

Alla foton tagna med Nikon Z6 samt 28-75mm f/2.8

Nedan finns en amazonlänk (affiliate) till en mycket intressant bok: ”Kyrkornas hemligheter. Stockholm”. 

https://amzn.to/4aZCsmS

Välkommen

Lämna en kommentar