Lundby gamla kyrka på Hisingen i Göteborg är en av få bevarade medeltidskyrkor i Göteborg och ligger i en trakt med riktigt gamla anor. Lundby anses ha varit ett religiöst centrum under den förkristna tiden och det bodde människor här långt innan nuvarande Göteborg grundades.

Under andra hälften av 1300-talet fick Lundby en kyrka av sten och jämfört med samtida kyrkor var den väldigt påkostad. Kyrkan uppfördes med gotiska influenser med tio stävpelare som stöttade kyrkans yttermurar, kryssvalv över kyrkorummet och mosaikgolv. Kyrkan hade ursprungligen och ända in på 1800-talet inga fönster i norr. Under medeltid trodde man att ondskans makter kom från norr, så om det berodde på det eller på något annat är svårt att säga med säkerhet.

Anledningen till att Lundby fick en så påkostad kyrka kanske hade att göra med att drottning Margareta (som regerade över Sverige, Norge och Danmark) periodvis bodde på kungsgården i Sannegården och hon ville säkert ha en ståndaktig kyrka att besöka?

Före år 1658 var Lundby och Tuve de enda svenska socknarna på Hisingen eftersom resten av Hisingen tillhörde Norge. Lundby låg ju lite mitt i ett gränsland mellan Sverige och Norge och byborna fick säkerligen sin beskärda del av oroligheter genom tiderna. Bland annat så brändes Lundby ner år 1678 under ett krig med danskarna, däribland hemmanen Prästgården och Biskopsgården. Byn brändes även ner av Hansan i slutet på 1270-talet/början på 1280-talet. Lundby och Tuve socknar blev svenska relativt tidigt i historien (jämfört med resten av Hisingen). Omkring år 1253 träffades Birger Jarl och norske Kung Håkon på Lindholmen och Kung Håkon skänkte bort socknarna till Birger Jarl; kanske som tack för hjälpen med fredsförhandlingarna mellan Norge och Danmark. Detta vet man inte säkert, men vad vi vet är att Lundby varit svenskt sedan ca 1260.

På 1500-talet omfattades Lundby av 17 hemman och dessa har senare givit namn åt åt några av stadsdelarna på Hisingen, vi har tex Länsmansgården, Gropegården och Biskopsgården. I och med skiftesreformen 1827 flyttades nämligen dessa gårdar ut och tog med sig sina namn. Inga av dessa gårdar finns kvar idag. En av de gamla gårdarna – Putsegården – fick vara kvar så långt som till 2015 då det revs för att byggas upp och bli lägenheter. Gården var alldeles för förfallen för att kunna renoveras. Alldeles i närheten av den gamla gården ligger kyrkan på en kulle. Den nuvarande stenkyrkan har dock inte varit den enda kyrkan på platsen. Innan denna kom till fanns här en kyrka i trä, troligtvis byggd på 1000-talet. Rester av träkyrkan hittades vid en renovering 1934 samt grundstenen efter ett äldre, murat altare. Man återställde även de ursprungliga spetsbågiga fönstren i koret. Dopfunten i glimmerskiffer är äldre än kyrkan, den har daterats till 1200-tal och man tror att den härrör från denna första träkyrka.

I sin nuvarande form har kyrkan långhus och tresidigt kor i öster och vapenhus och sakristia utmed södra långväggen. Då kyrkan blev huvudkyrka för Lundby och Tuve socknar år 1639-50 utvidgades sakristian och vapenhuset och samtidigt ersattes stenvalven med ett trävalv. En gravkammare för adelsmannen Baltasar Cronacker byggdes under koret. Samtidigt med detta införskaffades ny altaruppsats och predikstol. Takvalvet blev någongång på 1700-talet bemålat. Det saknas tyvärr dokumentation så man vet inte exakt när och vem det är som har gjort det, man vet bara att det är gjort mellan år 1700 och 1770. När man bytte ut takvalven år 1798 så rök takmålningarna men som tur var hade några av brädorna sparat och dessa hittades vid renoveringen 1934 och man valde att sätta in brädorna i taket igen. Det som är sparat av målningarna är en treenighetssymbol som utgörs av en strålande triangel med Guds namn på hebreiska inuti. Den andra målningen föreställer en putto (änglafigur) som håller ett språkband med texten: ”Helig, helig, helig är Herren Zebaoth”. Målningarna behövde restaureras innan de sattes in i taket igen och man rekonstruere de då även putton, så det är bara en av dom som är orginal. Kajsa Nyström Rudling menar på att det finns stora likheter med målningarna i Kungälvs kyrka och Kållereds kyrka. I så fall skulle det vara Erik Eriksson Grijs eller någon av hans gesäller som gjort målningarna i Lundby gamla kyrka. Målningarna är i så fall utförda före 1720 då Grijs avled.

Altaruppsatsen är i renässansstil och tillkom som sagt i samband med tillbyggnaden år 1639. Den är indelad i tre fält. I mitten är en Golgatascen med Maria och Johannes vid korsets fot. I de mindre fälten är Petrus och Paulus och ovanför finns ett parti som avbildar den första nattvarden. Bakom altaruppsatsen finns ett fönster dolt. Själva altaret utgörs av slätputsad sten med en marmorskiva och tillkom 1639. Ett gammalt altarskåp från omkring 1500, som fanns här, finns nu på statens historiska museum.

Läktarbröstningen och bänkdörrar samt draperimålningarna på väggarna tillkom vid samma tid som taket bemålades och är troligtvis också målade av Grijs. På läktarbröstet syns Kristus och elva lärljungar. Judas fattas och är ersatt med Paulus. Läktaren är också från 1700-tal men en orgel installerades först 1818, byggd av Mårten Bernhard Söderling. Nuvarande orgel är från 1969 och den är byggd bakom Söderlings gamla fasad.

Predikstolen – också den i renässansstil och från tillbyggnaden år 1639 – har fält med målningar som föreställer symboliska framställningar av de fyra evangelisterna. På predikstolen står en vacker timglashållare i form av en ängel. Någon som, i alla fall för mig, är rätt ovanligt. Inte många av de kyrkor jag besökt som haft det.

En staty av jungfru Maria finns i en nisch till vänster om altaret. Bakom en trädörr förvarades troligen nattvardsbrödet där under den katolska tiden.

De rika släktena i trakten; Stålhandske, Ihre och Eketrä skänkte skrudar och andra dyrbarheter till kyrkan och fick i gengäld sina gravplatser under kyrkogolvet. Adelsätten Cronackers minnestavlor från slutet av 1600-talet hänger i koret. Cronackers epitafiet vid korets norrvägg tillkom däremot senare (1700-talets början).

På 1700-talet genomfördes en renovering som både gav kyrkan en modernare utformning och plats för fler besökare. Varvsepoken gjorde att församlingen växte rejält och en renovering var ett måste. Då uppmanades de båda släktena Ihre och Stålhandske att flytta sina gravar ut på kyrkogården. Änkan Ihre, som var över 80 år, vägrade dock så släktgraven fick vara kvar. Numer har man inrymt en toalett i det Ihreska kapellet.

Befolkningen i Lundby fortsatte att växa och därför beslöt man att bygga en ny och större kyrka. Den stod färdig 1884. Tanken var att den gamla kyrkan skulle rivas, men prosten Rydholm tyckte annorlunda och kallade till sig en ny kyrkostämma mitt på dagen då alla var på sina arbeten. Bara vissa utvalda var bjudna och i hemlighet tog de ett beslut som prosten uppskattade: kyrkan fick stå kvar. Det tackar vi för! Några pengar att rusta upp den fanns dock inte och under många år användes kyrkan som lekstuga av barn i trakten. På 1930-talet lyckades dåvarande prosten Ahlberg och hans fru införskaffa medel och restaureringen kom igång 1934. Detta gjorde att man kunde återinviga kyrkan och använda den för gudstjänster igen.

Jag läste om en gammal saga i en bok, vilken har lite med kyrkobygget att göra. Det finns ett stort flyttblock på vägen upp mot toppen av Ramberget och enligt legenden bodde det två jättar på var sin sida om älven, Rambergsgubben och Godhemsgubben. Flyttblocket hamnade där det ligger eftersom jätten på fastlandet hjälpte folket i Lundby med att köra sten till kyrkobygget på villkor att de byggde sin kyrka på Hisingssidan om älven (jag antar att jättarna inte ville ha kyrkan i sina egna trakter?). När Rambergsgubben insåg detta kastade han en stor sten mot Godhemsgubben och hans oxar med stenlass. Godhemsgubben gav igen med detta stora stenblock som träffade Ramberget med full kraft och hamnade där det ligger idag. 

Det var trevligt att få besöka Lundby gamla kyrka då Göteborg har så få av dessa medeltidskyrkor och de i regel bara har öppet i samband med gudstjänst (som inte alltid hålls så ofta i de gamla kyrkorna). Lundby gamla kyrka hade öppet några timmar på söndagarna nu i augusti så då var det bara att passa på! 

(Edit 5/6-21): Efter mail från Ingrid som var guide i kyrkan när jag var där, så har hennes vidare efterforskningar visat att det inte är säkert att det är ätten Hjertas sköld som hänger på väggen, utan det tyder mer på att det är ätten Gierttas. Detta då ätten Hjerta har tre hjärtan i sin sköld.)

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55 f/2.8-4 samt vintageobjektivet Olympus 28mm f/3.5

Välkommen