Norra Kedums kyrka

Norra Kedums kyrka dateras till 1200-tal och ligger i en fornlämningsrik byggd. En vacker kyrkogård med flertalet allmogegravstenar från 1600- och 1700-tal bidrar till känslan av gammal kyrka även om den utvändigt ser ny ut. Kyrkan nämns i skrift redan 1291, då skrivs Kedum som Kythem. Inuti kyrkan finns vackra takmålningar och kyrkan är ett karaktäristiskt exempel på den västsvenska barockens kyrkorum.

14082020-14082020-_DSF5858

Norra Kedums kyrka har anor från 1200-talet men har genomgått flertalet ombyggnader och tillbyggnader så en del av medeltidskänslan har försvunnit, men kyrkan är ändå väldigt fin. Partier av den ursprungliga kyrkan finns kvar i långhuset. År 1291 skriver Helena Böse ett brev till biskopen i Skara och det är då kyrkan nämns för första gången i skrift. Andra gången den nämns är i ett testamente från år 1305.

Kyrkan är uppförd i gråsten liksom flera av grannkyrkorna. Ursprungligen bestod den av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakslutet kor. Långhuset var endast ca 9 meter långt. Ingången låg i söder nära västgaveln och vapenhus i knuttimrat trä och sakristia byggdes till redan under medeltiden. Till takprydnad fanns två träkors, ett över långhusets gavel och ett över korets. Vid mitten av 1600-talet beskrivs kyrkan som rätt oansenlig och ganska förfallen, men välmurad. På grund av det förfallna skicket samt att församlingen växte så planerades en ombyggnad. Denna bekostades till viss del av Jöran Rutenskiöld på gården Gröneberg och arbetet satte igång 1687. Det gamla koret revs och långhuset förlängdes i öst till nästan dubbla längden (det var nog välbehövligt med tanke på dess ringa längd om 9 meter). Östgaveln utsmyckades med J.R.S och årtalet 1687 (efter Jöran Rutenskiöld)

14082020-14082020-_DSF5869

På gaveln står det J.R.S 1687 med järnbokstäver

År 1710 byggdes nytt vapenhus av gråsten i söder, istället för det gamla i trä och under 1800-talet byggdes ytterligare ett vapenhus i väster och en ny ingång gjordes där varvid den gamla ingången i söder murades igen och ett fönster över den igenmurade ingången sattes in. Det västra vapenhuset byggdes med små rektangulära fönstergluggar. Vapenhuset i söder kom att användas som materialbod. År 1704 hade man planerat att bygga en sakristia men det blev aldrig av så istället användes en del av koret till detta.

 

14082020-14082020-_DSF5865

Den gamla ursprungliga sydporten

År 1923 ansökte församlingen om att få riva kyrkan och bygga en ny som var rymligare. Vid inspektionen konstaterades att trots att kyrkan var väldigt vanvårdad var ändå taket och murarna i gott skick. Så ett förslag gavs om att istället göra en restaurering där man skulle bygga en ny sakristia, lägga nytt golv, ha pannrum i källaren och göra viss omorganisering av inredningen och kunde på så sätt frigöra mer plats till församlingen. Församlingen var lite missnöjda med förslaget då de tyckte att kyrkan var oansenlig i jämförelse med grannsocknen Tådene. Där hade man rivit medeltidskyrkan och byggt en stor kyrka i gotisk stil med plats för hela 1000 personer! Församligen ville då istället bygga ytterligare en kyrka på en annan plats och låta medeltidskyrkan stå kvar. Byggnadsstyrelsen var dock rädd för att det skulle bli så att den gamla kyrkan helt glömdes av och tilläts förfalla, så de gick med på en större ombyggnad som fick bifall hos församligen. Vid denna ombyggnad byggdes västtornet, kyrkan fick ny inredning och de båda vapenhusen revs. I norr, bredvid koret, uppfördes en sakristia. Tillbyggnaderna gjordes i tegel och inte gråsten som de äldre delarna av kyrkan är byggd i.

Så kyrkan har haft en del turer med rivningar, ombyggnader och tillbyggnader genom tiderna.

14082020-14082020-_DSF5872

Västtornet

14082020-14082020-_DSF5887

Utbyggnaden är sakristian

Kyrkan har trätak och det har varit trätak där sedan åtminstone 1600-tal och tycks aldrig ha varit välvt. Detta trätak vi ser nu är troligtvis från ombyggnaden 1687. Det är bemålat med vackra målningar Lars Hasselbom från Lidköping som tillhörde den s.k Läcköskolan. Dessa är gjorda 1744 och samtidigt gjordes draperingarna vid fönstren.

14082020-14082020-_DSF5827

Texten från molnen: ”Statt upp Petre, slachta och ät.” Ur mannens mun: ”Ingalunda Herre, ty jag hafwer aldrig ätit något meenligit eller orent

14082020-14082020-_DSF5828

Till then stora Gudens Ähra, och hans Tempel til någon Prydnad är detta Herrans huus för thes egna medel: och sockne menens tilhjelp, wordet med målning uthzirat. A:o 1744. Icke oss Herre, icke oss, uthan tino namne gif ährona .

Den vackra förgyllda predikstolen i barockstil är gjord av Olof Tholn år 1709 och har ett lite speciellt utseende tycker jag med all förgyllning samt dörren som öppnas upp mot predikstolstrappan.

 

14082020-14082020-_DSF5825

Dopfunten är från senare delen av 1200-talets mitt och är dessvärre något defekt. Jag såg gamla bilder på riksantikvarieämbetets sida från 1900-talet och på dessa bilder står dopfunten utomhus i ett hörn av kyrkan. Så den har väl skadats i någon ovarsam behandling någon gång genom tiderna.

Altaruppsatsen är från 1697 och är skänkt av Jöran Rutenskiöld.

14082020-14082020-_DSF5823

Gravsten i sandsten med oläslig inskription, endast del av årtalet går att läsa; 169_

På kyrkogården har det funnits en klockstapel från 1600-talet eller äldre men den revs 1940 efter det att klockorna flyttats till det nybyggda tornet.

14082020-14082020-_DSF5836

Ljuskrona i trä från 1700-tal

Norra Kedums socken nämns som tingsställe för Kållands härad under medeltiden. Under medeltid fanns en stormansgård benämnd Fiske-Kedum (avseende byns läge vid Vänern). Gården tillhörde riddaren Knut Algotsson (Lejon) som pantsatte godset hos den norske adelsmannen Gaute Eriksson. Denne överlät Fiske-Kedum till Vadstena kloster år 1387. Gården har även ägts av Ingeborg Åkesdotter på 1460-talet. Ja, det är den Ingeborg som senare gifte sig med Sten Sture den äldre! 

14082020-14082020-_DSF5846

14082020-14082020-_DSF5849

 

Norra Kedum socken har gott om fornlämningar tex så finns en offersten vid Mariagården och fler stora gravhögar vid Storegården, bland annat den så kallade Häbbarebacken där man lokalt trott att en kung vid namn Häbbe vart begraven. Vid Kambo gård finns en storhög, dock en väldigt skadad sådan. Det var nämligen så att Kedumsborna tog flera lass med jord från högen då de 1927 skulle fylla ut kyrkogården vid kyrkan. Det olagliga tilltaget stoppades innan hela högen var bortschaktad.

Kyrkogården är rätt häftig med sina runt 14 st gravkors av kalksten från 1600-talet och 1700-talet, sannolikt fortfarande på sina ursprungliga platser. För mig som älskar gamla gravstenar var detta en glad överraskning!

14082020-14082020-_DSF5862

Årtalet 1677 syns 

14082020-Tamron 135mm 2.8

 

Norra Kedums kyrka var trevlig att besöka. Det jag gillade bäst var de små fyrkantiga fönstergluggarna, predikstolen som jag tyckte var väldigt vacker och alla gamla gravstenar. Det gav en härligt gammaldags känsla till kyrkan (även om fönstergluggarna inte är jättegamla). Jag tror inte kyrkan burkar hålla öppet generellt sett, men jag hörde av mig till pastorsexpeditionen så de ordnade så att någon kom och låste upp kyrkan. Det tackar vi för! 

 

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm f/2.8-4 samt vintageobjektivet Tamron 135mm f/2.8

Välkommen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s