Sörby kyrka ligger 2 km öster om Floby samhälle och är en enskeppig salskyrka med tresidigt avslutat kor. Den ligger alldeles precis där västra stambanans järnvägsspår passerar mot Falköping och Sörby hade ett eget stationshus mellan åren 1859-1868, men stationshuset flyttades sedan 2 km västerut där vägen mellan Floby och Trävattna korsar järnvägen. Den nuvarande kyrkan ligger på den romanska kyrkans plats från tidig medeltid (1100-tal) och innehåller troligen också rester av denna i sina murar, främst västra långhuset. Namnet Sörby innehåller ”sör” (gyttja, smuts) och ”by” (gård) och tros syfta på sankmarkerna norr om kyrkbyn.

Sörby kyrka präglas mycket av ombyggnader och renoveringar som har skett genom tiderna, främst från 1700-tal och 1900-tal. Vissa medeltida detaljer finns kvar och medeltida murar i främst västra långhuset. Man rev det medeltida koret år 1772 och förlängde kyrkan ca 9 meter åt öster och gav kyrkan en tresidig koravslutning istället för det tidigare rakavslutade koret. Samtidigt utvidgade man fönstren till sin nuvarande storlek.

På korets sydsida fanns en ingång där nu nischen med dopaltaret är rest. I arkivhandlingar från 1780 nämns ett vapenhus vid södra väggen, antagligen beläget utanför sydportalen. När sydportalen sedan sattes igen användes det istället som bårhus. Vapenhuset/bårhuset togs troligtvis bort i samband med en renovering under slutet av 1800-talet.

Sakristian byggdes 1780 och tornet tillkom troligtvis samtidigt. Där går meningarna isär lite, då äldre källor vill datera tornet till någon gång under medeltid men murbruksundersökningar talar om 1600-tal eller 1700-tal. Det verkar inte finnas några klara skriftliga källor här. Innan tornet tillkom hade kyrkklockorna hängt i en separat klockstapel. Natten till Kristi Himmelfärdsdag 1979 slog blixten ner i tornet och skalade av tornhuvudets plåtbeklädnad samt förstörde kyrkans elektriska installation. I övrigt blev det inga större skador som tur var. 

Dörren till sakristian satt troligtvis tidigare i den nu igensatta sydportalen.

Vid renoveringen på 1920-talet gjordes många förändringar, bland annat så byggdes bänkinredningen om. Det lades även nytt tak som pryddes med målningar gjorda av Gustav Ström. Nu flyttades även den medeltida dopfunten in, som stått i vapenhuset, och placerades där den står nu. Dopfunten är ett enkelt, odekorerat arbete i sandsten från 1100-tal. I denna renovering flyttades även predikstolen mot öster, tidigare hade den stått på södra sidan framför mansbänkarna. Den försågs med ett ljudtak och predikstolstrappan byggdes om. Predikstolen är ett vackert arbete i en övergångsstil mellan renässans och barock. Skulpturer av Kristus och tre av evangelisterna, ett fält med den fjärde evangelisten har säkert funnits när den stod på den södra sidan. Den är tillverkad år 1719 av bildhuggare Kühlman, som även har gjort predikstolen i Ugglums kyrka. 

Altaruppsatsen i provinsiell barock har ovanligt små mått och är tydligen anpassad efter det medeltida koret som var mycket trängre. I centrum ser man en Golgatascen med Kristus på korset, Maria och Johannes. På sidorna syns Moses och Johannes Döparen. Altaruppsatsen är från 1719 och är renoverad 1776 och 1861. Altarringen kan enligt uppgifter från tidigare inventering vara från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. På ömse sidor av altaret står så kallade kyrkvärdsbänkar från sent 1700-tal. Dessa visar på karaktären för den trånga, äldre bänkinredningen innan den byttes ut på 1920-talet.

Läktaren tillkom troligen vid ombyggnaden på 1770-talet. Tidigare fanns också en mindre läktare byggd i vinkel vid norra väggen. I vapenhuset står ett mycket tjusigt senmedeltida skåp med gotiska smiden. I vapenhuset hänger också en liten tavla med ett citat ur Predikaren. Denna tavla skänktes till kyrkan år 1797 av en dräng på Skymlagården. 

På södra väggen hänger ett begravningsvapen i trä över ryttmästaren Johan Wäsenberg d.y död 1684. Han var ägare till Väsmestorps by i Sörby socken och son till Johan Wäsenberg d.ä som från början var en underofficer men som tjänade sig upp i rang. Han deltog bland annat i Torstensonska kriget 1644 som var ett krig mellan Sverige och Danmark-Norge. Anstiftare var Axel Oxenstierna och målsättningen var att häva den danska Öresundstullen. Han deltog även i Karl X Gustavs första danska krig 1656. Han blev adlad år 1660, men var utdöd redan 1762. 

På långhusets västra vägg finns en inmurad del av en medeltida sandstensutsmyckning. Vad gäller äldre gravminnen finns en tumbagrav från 1745 och en gravhäll från 1600-talet. 

På 1990-talet när kyrkan skulle putsas om utvändigt uppdagades det att tornet tidigare haft en rosaaktig puts (!?) samt att kyrkan tidigare haft två sydportaler och sannolikt en norrportal. Man undrar lite hur det sett ut med den rosaaktiga putsen….Förhoppningsvis var det ingen jättemarkant färg! 

Sörby kyrka är en ganska så anonym kyrka. Inte så mycket information finns och inga större historiska händelser har skett här i närheten och inga historiskt riktigt kända personer har någon anknytning hit. Så det är med andra ord en vanlig liten, anonym sockenkyrka som så många andra i Sverige – en i mängden helt enkelt. Men en fin sådan! Och gillar man att besöka kyrkor och uppleva dess kulturhistoria, då kan man allt även besöka denna lilla fina kyrka.

 

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm f/2.8-4 samt vintage objektivet Mamiya Sekkor 28mm f/2.8

Välkommen