Mölltorps kyrka i Karlsborgs kommun är en av få representanter i Västergötland för den kyrkotyp som fick sitt genombrott vid 1200-talets mitt och som kom att prägla det kyrkliga landskapet i framförallt Mälardalen; nämligen salkyrkan (en enskeppig, rektangulär kyrka utan särskild markering för koret). I Mölltorp har den rektangulära planen uppenbarligen tillkommit i en och samma byggnadsetapp. Det är en kyrka med många intressanta och unika detaljer, bland annat takryttaren (det långa spetsiga ”tornet” på taket).

Mölltorp skrevs år 1437 som Mölnatorp och kommer från gården Mölltorp. Efterleden är ”torp” (nybygge) och förleden är ”mölna” (kvarn). Kyrka är byggd i gråsten, troligen ungefär i mitten på 1200-talet och dess yttermått är ursprungliga. Fönstren förstorades på 1700-talet, endast det lilla tredelade fönstret över västra ingången är medeltida. Det är ett så kallat trekopplat lansettfönster och det är inte många kyrkor som har detta bevarat, men i Västergötland finns det sådana fönster även i Forshems kyrka och Husaby kyrka (där det är rekonstruerat år 1902), södra Vings kyrka och Norra Kyrketorps kyrka. I betydligt fler fall känner man till förekomsten av sådana fönster genom äldre avbildningar och lösfynd. Lansettfönstret i Mölltorps kyrka är restaurerat och flyttat till nuvarande plats. Från början var det troligtvis i koret. En avbildning av kyrkan från senare delen av 1600-talet visar att kyrkan har haft två sådana lansettfönster. Den här typen av fönster är en byggnadsdetalj som vittnar om ett direkt inflytande från domkyrkans unggotiska kor. Även Varnhems klosterkyrka inspirerade många kyrkor när den fick sin unggotiska nygestaltning. 

Kyrkan uppfördes som sagt som en unggotisk salkyrka. Förändringar i liturgin under 1200-talet gjorde att man gick från slutna kor, som var skilda från långhuset, till öppna kor som var synliga från långhuset så att församlingen kunde se och följa mässan. Som ett led i detta vidgades triumfbågarna i de flesta kyrkor och salkyrkotypen är ett led i denna förändring i liturgin. 

En annan byggnadsdetalj som är ovanlig är takryttaren på taket (det spetsiga ”tornet”). Dessa var vanliga på 1600-talet men finns nu bara bevarade i Mölltorp, Kungslena kyrka och Levene kyrka, vad gäller Västergötland. Takryttaren byggdes troligen på 1600-talet, men på vissa ställen har jag läst 1400-tal. Så där är det lite osäkert. Takryttaren bär dock årtalet 1663, sen om det markerar när den byggdes eller om det rör sig om ombyggnad/renovering har jag inte hittat information om. I den hänger två klockor; den stora från 1400-talet och den mindre från 1637. 

Altaret är av sandsten och medeltida, försett med en lucka på södra sidan och en relikgömma framtill. Altarhällen är från 1942. Relikgömman upptäcktes 1938. Den innehöll en trädosa och i den fanns en 4 cm lång blykapsel, som dolde kyrkans tre reliker (som nu förvaras på Länsmuseet i Skara). Relikerna var omvirade med sidentyg och hade inskriptionerna:

1. de digito ste helene (av den heliga Helenas finger)
2. de xj mileb vgin (av de 11 000 jungfrurna)
3. de sta b´gitta (av den heliga Birgitta)

Krucifixet hittades under korgolvet vid renoveringen 1990, den är troligen från samma tid som altaruppsatsen som är från 1648. Altaruppsatsen är gjord i barockstil och prydd med Peder Stråle och Elisabeth Krabbes vapen, vilka var de som skänkte uppsatsen till kyrkan. Uppbyggnaden av altaruppsatsen kring ett fönster som vi ser här i Mölltorp är unikt. Fönstret som uppsatsen är byggd omkring är från slutet av 1600-talet, men dekorerades med glasmålning av Yngve Lundström år 1919. Målningen föreställer den gode herden. 

Efter reformationen kom frälset att dominera socknen med släktena Rosensköld, Stråhle och Krabbe. Dessa ligger bakom den påkostade barockinredningen som kyrkan fick under 1600-talets slut. Främst märks makarna Peder Stråhle och Elisabeth Krabbe. De skänkte både altaruppsatsen och predikstolen, vilken är från 1699. Det är mycket påkostade och fint utförda arbeten, långt ifrån den enkla bondebarocken. Predikstolen har skulpturer av Petrus, Johannes, Jakob d.y. och Andreas. Under baldakinen hänger en duva (den helige ande) och på toppen av den Kristus som världens herre. Upphovsmakaren till både altaruppsats och predikstol är Anders Månsson i Krogstorp. Flera begravningsvapen och huvudbanér från 1600- och 1700-tal hänger på väggarna. Dessa är från Stråhle, Rosensköld och Tham. Interiören i Mölltorps kyrka är verkligen slående vacker och lyfter upp hela kyrkan invändigt, som annars är rätt enkel. Utöver den mycket ståtliga predikstolen och altaruppsatsen har kyrkan några inredningsdetaljer sparade som är rätt unika. Det är dels korskranket från 1704, med rikt snidade obelisker, som saknar motstycke i övriga stiftet (dessa var dock vanliga i de Norrländska kyrkorna). Korskranket togs ned vid en restaurering 1888 och förvarades på vinden, men sattes åter upp 1942. Samtidigt tillverkades bänkinredningen för att passa in i kyrkorummets barockstil. Dels det gravkrank från 1682 som finns bevarat och som har inhägnat en av gravarna. Det var vanligt på 1600- och 1700-tal men idag är Mölltorp kyrka en av få kyrkor som har detta bevarat. En gravkammare under golvet i kyrkorummet finns bevarad i Mölltorp. Det var ett enklare alternativ till gravkor och detta gravskick anammades av prästerskapet och ståndspersoner under 1700-talet. Därför kom en del kyrkors kor och mittgångar att upptas av gravhällar lagda över olika gravkammare. Dessa lades i golvnivå sedan det 1686 hade utfärdats ett förbud mot de skrymmande tumborna inne i kyrkorna. I en del fall var gravarna inhägnade och det är därifrån det här gravskranket härrör.

Cisterciensmunkarnas inflytande vid byggandet av kyrkan har diskuterats. En gammal väg löper genom denna bygd och den utnyttjades av munkarna i Varnhem och Alvastra. Alvastra kloster dominerade även markägandet i bygden. Den skogiga och starkt kuperade bygden koloniserades sent och det är rimligt att det är så som traditionen berättar, att munkarna bidrog med kunnande och resurser vid uppförandet. Ovanför sakristian (som är medeltida) finns ett rum som kan ha använts som härbärge. 

Taket dekorerades 1744 av mästaren Johan Liedholm från den så kallade Läcköskolan, samtidigt målade han läktarbröstet. 

Västra portalen togs upp 1775. Vid restaureringen 1888 revs vapenhuset i trä från 1300-talet och som fanns på södra sidan framför sydportalen (som är ursprunglig) och ersattes med ett nytt i sten. Detta vapenhus revs 1938 och man gjorde västra portalen till huvudingång och vapenhuset ersattes av en läktarunderbyggnad i kyrkorummets västra del. Det var vid denna restaurering som man satte in det medeltida lansettfönstret över västra ingången. 

 

Mölltorps kyrka är verkligen en kyrka som gör en positivt överraskad. Den kanske inte ser mycket ut för världen utifrån (även om jag personligen tycker den är fin och häftigt med sin takryttare) men när man stiger in i den drar man nästan lite efter andan över de otroligt fina, välarbetade och unika inventarierna. Att kyrkan har så pass många små detaljer som anses vara ovanliga och som sagt rent av unika känns lite speciellt tycker jag. Helt klart värd att besöka! 

 

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm f/2.8-4

Välkommen