Fullösa kyrka på Kinnekulle ligger en liten bit utanför Götene. Det är en välbevarad medeltidskyrka som är dendrokronologiskt daterad till alldeles i början av 1200-talet. Kyrkan har två vackra dopfuntar, varav den ena från Bolums nu försvunna kyrka. Ett flertal liljestenar samt gamla romanska portalstycken finns uppställda i vapenhuset. Vackra målningar från 1600-talet pryder väggar och 1700-tals målningar pryder taket. 

När man stiger in i kyrkans vapenhus möts man av ett flertal liljestenar från 1100- och 1200-talen samt romanska portalomfattningar som står uppradade utmed väggarna. En av liljestenarna har en sexuddig stjärna precis under den så kallade Golgatatrappan (längst ner på stenen). Det är ett relativt ovanligt motiv på liljestenarna och den ska beskriva det gudomliga ljuset. Den trappstegsformade kullen beskriver i kristen tradition Golgata kulle. Man tror att liljestenarna kan ha varit bemålade på medeltiden. En av liljestenarna hittades i fragment år 1951 i skorstenen till torpet Laxefors som då skulle rivas. De största fragmenten utgjorde då skorstenen! De togs om hand, sammanfogades och forslades till kyrkan. I vapenhuset finns också en del av den portal som utgjorde kyrkans ytterdörr och som härstammar från kyrkans första tid. Den togs loss vid en restaurering 1893. Tympanonstenen som satt över dörren är kvar på sin ursprungliga plats och kan skönjas från vapenhusets vind. Även en medeltida fönsterinramning från kyrkans första tid finns bevarad i vapenhuset och den ger en inblick i hur kyrkans fönster såg ut då kyrkan byggdes. En medeltida piscina från Bolums gamla kyrka bevaras också i vapenhuset (mer om Bolums gamla kyrka längre fram i inlägget). Man vet att stenindustri i stor skala bedrevs på Kinnekulle, framförallt på 1100- och 1200-talen då många dopfuntar, gravstenar, stenskulpturer och liljestenar tillverkades av sand- och kalksten från berget. Det är inte känt exakt var på Kinnekulle industrin fanns, men troligtvis pågick verksamheten på flera olika platser.

Inne i kyrkan finns välbevarade målningar från 1630-talet tillhörande den så kallade äldre Läcköskolan. Dessa är gjorda av Gullick Gullicksson som även målade inne på Läckö slott. Att det kommit att kallas Läcköskolan har helt enkelt att göra med att den konstnärliga utsmyckningen har sitt ursprung i Läckö slott under 1600-talet och denna skola har man delat in i äldre och yngre Läcköskolan. Det var inte bara målningar utan även bildhuggeri ingick. Målare som jobbade med att utsmycka Läckö slott ”lånades ut” till kyrkor i trakten, men även längre bort (bland annat Molla kyrka bort mot Herrljunga/Vårgårda hållet). Samma målare har även målat i kyrkorna i Forshem och Västerplana, ungefär vid samma tid som när han målade i Fullösa. Bilderna föreställer bland annat hjortar och träd (liknande de på Läckö slott) samt en målning av Mose med lagtavlorna är välbevarad. Tyvärr har mycket av målningarna blivit förstörda i och med fönsterupptagningar och fönsterutvidgningar som skett på 1600- och 1700-talen samt ombyggnad av koret 1741. Målningarna har varit överkalkade men återupptäcktes och togs fram och konserverades 1914 samt att övermålningen som funnits på predikstolen togs bort.

 

Kyrkan har också takmålningar, gjorda i så kallad Berain-stil och dessa är utförda 1756 av Johan Laurell och Carl Gustav Hoijst. Hoijst gjorde även målningar i Tidavad kyrka (efter att församlingen inte blivit nöjda med de första målningarna gjorda av Sven Kinnander). De målade även läktarbröstet och dessa motiv (”Hjärtats saga”) tyder på en pietistiskt sinnad kyrkoherde. Detta motiv återfinns också i Läckö slottskyrka . Hjärtat symboliserar själen som utsätts för olika prövningar.

Det finns två medeltida dopfuntar i kyrkan. Den ena är Fullösas egen funt, men den som står bredvid predikstolen har tillhört Bolums gamla kyrka (ej att förväxla med Bolum vid Hornborgasjön!) och sattes in i Fullösa kyrka 1930 efter att ha fungerat som blomkruka under en tid! Från början var Fullösa och Bolum två separata socknar med varsin kyrka. Redan 1234 meddelade påven Gregorius IX biskopen i Skara att mindre inkomstbringande kyrkor kunde slås ihop med de större. Församlingen kämpade dock för sin kyrka och sammanslagning blev inte aktuell förrän medeltidens slut, närmare bestämt 1545. Då lades Bolums socken under Fullösa och Bolums kyrka övergavs och fick förfalla och revs sedan på av 1600-talet. I slutet av 1600-talet togs stenar från ruinen när man skulle bygga det Stakerska gravkoret i Forshems kyrka. Bolums kyrka låg på den plats där gården med namnet Ödekyrkan nu finns, en bit ifrån Fullösa. Bolum nämns i skrift redan 1372 i samband med slottet/borgen Forsholm, som ska ha legat vid Sjöråsåns mynning (även kallad Svartån). Idag finns inga säkra spår, men borgen omnämns i skrift på slutet av 1300-talet och på 1700-talet fanns uppgifter om borgen.

1741 byggdes koret om och blev nu lika brett som själva långhuset – tidigare hade det varit smalare. 1936 påträffade man grundmurarna till detta medeltida, smalare kor. Koret byggdes om då det var skadat. Man hade nämligen tagit bort delar av muren när gravar togs upp i koret och detta gjorde att murarna underminerades. Sakristian tillkom troligtvis i samband med denna ombyggnad. Vapenhuset däremot tillkom någon gång under medeltid (troligtvis lite senare på medeltiden). Sakristians och vapenhusets vindar sägs ha använts som sockenmagasin fram till 1803. Ett romansk fönster som suttit i koret murades igen 1749 och fönstren förstorades under 1600-och 1700-talen. Utöver det har inga större ingrepp skett med kyrkans ombyggnad så man får säga att den är hyffsat välbevarad. Nu i modern tid har kyrkan fått nya fönster. 

Altartavlan och altaruppsats är gjorda av Sven Kinnander 1749. Delar från den tidigare altaruppsatsen från 1600-talet ingår i den nya. Den har figurer av Matteus och Markus och högst upp figurer av Lukas, Johannes och Kristus med segerfana och gloria. Altartavlan föreställer nattvardens instiftelse. Altarringen är från sent 1800-tal och det medeltida altarskivan från 1100-talet finns kvar.

Predikstolen i barockstil är från 1686 och gjord av en bildhuggare som hette Anders Smaltz. Den har skulpturer av Matteus, Marcus, Johannes och Kristus som Salvator Mundi (världens frälsare). På predikstolen finns ett vackert timglas från 1752. Timglas användes för att mäta hur länge prästen predikade (så han inte glömde av tiden och fortsatte i all evighet). Timglaset symboliserar också livets korthet.

Man skulle i början av 1800-talet ha byggt ett klocktorn men gjorde det aldrig då marken ansågs för mjuk för att man skulle kunna anlägga en stabil grund för tornet. Man behöll istället sin klockstapel. Den är från 1600-talet men är ombyggd under första delen av 1800-talet.

Namnet Fullösa skrevs år 1290 som Fuldälöso och är ett av våra äldsta kända ortsnamn. Troligtvis har socknen fått sitt namn från Sjöråsån (även kallad Svartån), som rinner genom Fullösa. Förr kallades nämligen ån för Fuldaån. Fuld betyder ‘den vida, breda’. Efterleden lösa betyder ‘glänta, äng’.

Fullösa är en väldigt mysig och fin liten by med vackra omgivningar. Runtom kyrkan finns flera fina gårdar med byggnader från 1800-talets slut och på min promenad runt om i byn såg jag några gamla (vad jag tror är) väghållningsstenar eller vägvisare eller liknande samt flera gamla vackra och charmiga byggnader. Nedan följer lite blandade bilder från byn.

Kinnekulle har en hel del vackra och välbevarade medeltidskyrkor och Fullösa kyrka blev verkligen ingen besvikelse! Otroligt fin och välbevarad och i en så underbar miljö så gör det ingen besviken! Nu har jag bara Kestad kyrka kvar sedan har jag besökt alla Kinnekullekyrkor! Jag rekommenderar de allihop och Fullösa kyrka är ingen undantag. Rekommenderas varmt! Bra öppettider över sommarmånaderna har de också och det är ett stort PLUS tycker jag (många kyrkor har fasligt snåla öppettider!). Det skylls på att man är rädd för stölder och det kan jag väl förstå så sett, men samtidigt så är det många kyrkor som lyckas ha generösa öppettider utan några bekymmer så…. Jaja. Detta är en kyrka definitivt värd att besöka i alla fall! 

Alla foton tagna med Nikon Z6 samt 28-75mm f/2.8

Välkommen