På jakt efter kulturhistoria

Hyssna gamla kyrka, vars äldsta delar är från 1100-talet, hör till Göteborgs stifts äldsta kyrkor. Den ligger på en höjd i en otroligt vacker, pittoresk och sjörik byggd med höga natur- och kulturmiljövärden. Ån Surtan rinner förbi kyrkan och över den finns en vacker stenvalvsbro från 1855. Den lilla vägen över bron och förbi kyrkan är den gamla landsvägen. 

Vid biskopsvisitationen 1855 var man på det klara med att kyrkan var för liten i förhållande till den ökande folkmängden och medel började avsättas för en ny kyrka. Den nya kyrkan invigdes 1907. Som tur är klarade sig den gamla kyrkan från rivningsvågen på 1800-talet. Man hade nu börjat bli medveten om värdet av att bevara och vårda de gamla kyrkorna. Med det sagt så lät man ändå kyrkan stå och förfalla ett tag sedan den nya byggts. Till slut hade taket börjat gå sönder och fåglar byggde bon i kyrkan. Församlingen ville ta bort taket för att göra en ruin av väggarna , men detta godkändes inte. Istället restaurerades kyrkan på 1920-talet. De kyrkor som undgått rivning men ersatts av en ny, lämnades i stor utsträckning orörda. Man gjorde väl bara de nödvändigaste arbetena med dem. Två fina exempel på detta, där man inte har gjort för stora ingrepp, är Suntaks gamla kyrka och denna kyrkan i Hyssna.

1728 utökades kyrkan åt öster och då byggde man även den unika spelmansläktaren. Det är ytterst få kyrkor som har en sådan bevarad. Denna läktare är placerad ovanför koret och där uppifrån utförde fiolspelmännen marscher när brudparet tågade in i kyrkan. Detta bruk fortsatte in på 1840-talet för att sedan förbjudas. Anledningen till att det förbjöds var att man hade börjat förknippa fiolspelandet med dans, fylleri och folkliga fester. Man ville helt enkelt rensa ut den ”oheliga” folkmusiken till förmån för en mer strikt kyrklig musikform. 
Man tog sig upp på läktaren via en stege och en lucka i golvet på läktaren. I golvluckan har man i Hyssna gamla kyrka hängt ett fint rökelsekar från den katolska tiden.

1702 ersattes ett vapenhus i trä med ett i sten. Över vapenhuset hade man en kompanirustkammare med bland annat krutförråd. Kyrkan hade tidigare en rödmålad klockstapel men vid 1700-talets mitt var den i så dåligt skick så man valde att ersätta den med ett kyrktorn i sten. Kyrktornet stod färdigt 1772. 
Sakristian är från 1789.

Trävalven tillkom på 1600-talet och 1696 målades dessa av mäster Anders Falck. Dessa kompletterades sedan av göteborgskonstnären Sven Vernberg år 1730 och han målade då även koret. Det är omdiskuterat hur mycket av Falcks målningar som faktiskt är kvar. Målningarna är slående lika de i Seglora gamla kyrka (som numera finns på Skansen) som Sven Vernberg har målat. Detta gör att man tror att det mesta av måleriet i Hyssna gamla kyrka är Sven Vernberg som har utfört. Vernberg tog intryck av Läcköskolan. Takmålningarna är något skadade oc man har inte brytt sig om att fylla i dem eller retuschera dem.  Falck har dock troligtvis målat apostlarna på läktarbröstets norra sida samt de som sitter på predikstolen. Dessa liknar takmålningarna i Bottnaryd kyrka som han har utfört och stilen är en helt annan än den i taket på Hyssna gamla kyrka. 
Målningarna på läktarbröstets södra del verkar ha målats av en lokal förmåga. 

Den nuvarande läktaren byggdes 1773 och det samt spelmansläktaren är de enda som finns kvar. Tidigare hade kyrkan även tre stycken sidoläktare. 
I taket över läktaren ser man massor av spikar och man kan börja fundera på varför. Jo, det var drängarna som slog i spikarna där för att kunna hänga upp sina mössor på dem. Och dessa har man låtit vara kvar som ett minne! Mycket bra beslutat. Det hjälper till att levandegöra kyrkan tycker jag.

Kyrkan ger ett så fint och ålderdomligt intryck med sin inredning, det gamla trägolvet och den gamla skeva bänkinredningen från första halvan av 1700-talet. Det faktum att kyrkan saknar både uppvärmning och elektricitet är också något som bidrar till denna stämning. 

 

Vad gäller den gamla bänkinredningen så var det så att det förnämsta folket hade sina platser längst fram mot koret. Här fanns ”Herrestolen” vid södra ingången och innanför den fanns ”Klockarestolen” från vilken klockaren ledde psalmsången innan orgeln fanns. Den långa bänken på norrsidan var brud- och faderstolen. På kyrkostämman 1897 fick kyrkvärdarna i uppdrag att sälja platserna i brud- och faderstolen samt den främsta bänken på kvinnosidan till de högstbjudande fruarna i församlingen. Den främsta bänken på manssidan var ämbetsmannastolen och den sista långa bänken kallades knektastolen. De korta bänkarna under läktaren var torparstolarna.

Dopfunten från andra delen av 1200-talet har en cuppa i sandsten medan foten är gjord i kalksten. Man tror att foten är tillverkad på Gotland och cuppan är gjord i Västergötland. Den är lik funten i Hajoms kyrka och man tror att den i Hyssna är gjord av en lokal, mindre kunnig förmåga som använt funten i Hajom som förebild. 

Jag passade på att besöka kyrkan under de få veckor som den har öppet på sommaren och då var det ett gäng duktiga ungdomar som jobbade som kyrkoguider. De berättade om kyrkan och visade på de olika intressanta inventarierna kyrkan har, tex visade de upp det oblatjärn (det verktyg som användes för att tillverka oblaterna) samt en mycket fin gammal psalmbok från 1695.

Andra fina inventarier kyrkan har är bland annat ett ståtligt votivskepp från 1700-talet, ett stort triumfkrucifix från 1100-talet över altaret, en träskulptur från 1250-tal föreställande Kristus med korset, en stor sittande madonna med Jesubarnet från 1250-talet samt en madonnabild på norrväggen från 1500-talet tillverkad i Lübeck och som troligtvis har tillhört ett altarskåp. 

När den nya kyrkan stod färdig flyttades predikstolen från 1706 och altartavlan från 1710 över dit. Dessa båda var barockarbeten utförda av bildhuggaren Gustaf Kihlman. Han har gjort många arbeten runt om i Småland och Skåne men även den del i Västergötland så som i Hols kyrka och Siene kyrka. Hyssna gamla kyrka fick istället en provisorisk predikstol och några av Anders Falcks läktarbröstmålningar flyttades över till predikstolen. 

 

Hyssna socken hade inte så många av hög börd. Officerare som överlevt kriget brukade tilldelas de så kallade kronogårdarna. På 1600-talet fanns en adelsfamilj; Silfversvärd-Uggla. Det var de som på egen bekostnad lät måla kyrkans kor år 1697.  Silfversvärds hustru grevinnan Margareta Uggla kom från Lockö som inte ligger så långt från kyrkan och där det finns en bevarad kvarn vars äldsta delar är från 1700-talet. 
Silfversvärd och Uggla ligger begravda under kyrkans golv.

På kyrkogården finns flertalet gamla gravstenar och gravar. De ligger väldigt utspritt och på ena sidan av kyrkan finns i princip inga gravar alls. Sedan nya kyrkan kom till så begravs alla där. Nedanför kyrkan, vid Surtan, så står en söt liten ålderdomlig stuga. Detta har ursprungligen varit en flygelbyggnad på Getekulla gård. Den är uppförd 1801 och flyttades hit 1948. Det är en stuga av så kallad enkelstugetyp och den har använts som drängstuga och tiondemagasin, men är numera hembygdsmuseum.

Nedanför kullen där kyrkan ligger och en liten bit ifrån hembygdsmuseet, finns en ålderdomlig byggnad av något slag. Jag är inte helt säker på vad detta är då jag inte har hittat någon information om det, men kanske är det ett sockenmagasin eller liknande?

 

Den vackra stenvalvsbron är som jag nämnde tidigare från 1855 och över den och förbi kyrkan går den gamla landsvägen. Kyrkans gamla stiglucka byggdes på 1700-talet och är bevarad. 

När jag promenerade till kyrkan från busshållsplatsen så såg jag två fina och välbevarade gamla vägvisarestenar. 1734 stadgades det att häradet skulle sätta upp vägmärken ”där väg löper till stad, socken, bruk, sjöhamn eller annan kunbar ort”. Dessa skulle visa ”till vad ort den låge”. Så helt enkelt som vår moderna motsvarighet till vägmärken.

Nedan följer lite blandade bilder från kyrkan och omgivningarna.

Detta är ett otroligt trevligt resmål! Kyrkan är så fin och ålderdomlig och verkligen sevärd! Nackdelen är att den enbart är öppen några veckor över sommaren, så man får passa på då. Hyssnas byggd är i sig självt ett klart resmål enligt min mening. Du har tex den 40 km långa Hyssnaleden om man gillar att vandra (man behöver ju inte gå hela om man inte vill). Då får man se varierad natur med lövskog, gran- och tallskog, sjöar, ängsmarker etc och mycket olika typer av kulturmiljöer. Bara någon enstaka kilometer från kyrkan finns Lockö kvarn vars äldsta delar är från 1700-talet (kommer i separat inlägg sedan). Och mycket, mycket mer finns det att se och upptäcka i Hyssna!

Alla foton tagna med Nikon Z6 och 28-75mm f/2.8 samt Fujifilm XT-2 och vintageoptik Meyer Görlitz Oreston och Mamiya 28mm f/2.8

Välkommen