Kinne Kleva ödekyrkogård och ruin
Kinne-Kleva ödekyrkogård och ruin ligger i Götene, ca 750 meter norr om den nya kyrkan och har en underbar utsikt över nejden söderut. Det är också ett sägenomspunnet och väldigt intressant ställe. Kinne-Kleva skrevs år 1290 som Klewomh.
Kinne Kleva ödekyrkogård med utsikt
Kinne-Kleva kyrka var från 1100-talet, hade ett rektangulärt långhus och rakslutet kor. På 1700-talet tillkom vapenhus, sakristia och torn med åttakantig spira. Kyrkan var byggd i sandsten och man hade problem med södra väggen som buktade utåt. Denna stöttades upp med stävpelare av vilka rester finns kvar. Taket var spånklätt och kyrkan hade målade gardiner runt fönstren, golvet var lagt med kalkstenshällar. År 1870 revs kyrkan då Kinne-Kleva och Sils församlingar slogs ihop och byggde en gemensam kyrka. Kyrkklockor, dopfunt, skulpturer och flera av gravarna flyttades till den nya kyrkan. Kvar på ödekyrkogården finns den relativt välbevarde grunden från den gamla kyrkan och några gravhällar, lutande kors och stenar som står glest utspritt över den gamla kyrkogården. Några från 1100- och 1200-talet, flera från 1600-tal till 1800-tal. När man grävde ut grunden till den gamla kyrkan fann man rester av en tidigare träbyggnad (kan ha varit en stavkyrka).
Gravhällar och gamla gravstenar på Kinne kleva ödekyrkogård
Kring kyrkan låg en by som en gång var traktens största, men i mitten av 1800-talet skiftades markerna upp, byn splittrades och Kinne-Kleva och Sils församlingar slogs som sagt ihop och en ny kyrka byggdes.
I Kinne-Kleva fanns en märklig legend som berättats från mun till mun i många generationer (detta finns att läsa om i bland annat boken Gåtfulla platser i Sverige).Det handlade om en tid långt innan kyrkan fanns. Då sades det att byn hade varit en stad som hette Gillestad. Prästen i Kinne-Kleva, Erik Mellin, skrev ner legenden år 1847 i samband med skiftet och byns splittring.
Gammal gravsten Kinne Kleva ödekyrkogård
Det berättas att Gillestad på den tiden hade varit en sjöstad, som låg vid en numera uttorkad vik av Vänern. Där hade funnits ett slott med koppartorn och där kyrkoruinen är nu hade stått ett praktfullt hednatempel. Väster om templet låg kungens lustgård som hette Gröneberg. Vägen mellan lustgården och templet hette Kungsgatan. Den korsades nära templet av en gata som hette Drottninggatan. I korsningen låg en stenhäll med en rest stolpe där offer förrättades (stolpen verkade för övrigt funnits där till mitten på 1700-talet, då Linnés lärljunge Peter Kalm noterade att det fanns en stolpe i hålet). Platsen där stenhällen nu ligger på är en inhängnad kohage.
Offersten? Kinne Kleva ödekyrkogård
Norr om kyrkan fanns på 1800-talet en plantering som sköttes av byborna och enligt legenden hade detta förr varit Gillestads torg. Där stod fortfarande, när prästen Mellin skrev ner legenden, en tjugo meter hög stolpe, kallad gudastolpen. Den påstods vara ett minne från forntiden. Tidigare skulle den ha varit dubbelt så hög men i en storm på 1700-talet blåste den omkull och gick av. I stolpen fanns uppborrade hål med en halvmeters mellanrum hela vägen upp. Där hade tidigare funnits dymlingar (en form av träplugg) inslagna.
Gravhällar och gamla gravstenar KInne Kleva ödekyrkogård
Enligt uppgift säger att det ända fram till skiftet och byns splittring 1846, gick omkring nattvakter genom byn, som varje heltimme blåste i lur eller bockhorn. Sådant brukade bara förekomma i städer, men i Kinne-Kleva var det en sed som ansågs härstamma från Gillestads tid. Kinne-Kleva hade en betydande roll under forntiden och i sägnen pratar man om när ”Kleva var stad”.
Karta över Kinne Kleva by
Många av byns gårdar hade också kvar namn med anknytning till sägnen. Där fanns Hovgården, Gillesgården, Gröneberg, Gumsegården och Kuggården. Av gudastolpen finns inga spår kvar idag.
På 50-talet planterades det fruktträd på ängen där offerhällen ligger. Och överallt där man satte spaden i marken fick man upp kranier och skelettdelar från människor! De låg en bra bit utanför den gamla kyrkogårdens mur och hade förmodligen funnits där sedan förkristen tid. Där legenden berättar att Kungsgatan låg, finns i dag en vanlig grusväg. Men när vägen behövts repareras har man i gruslagret hittat gammal stenläggning. Ingen arkeolog har undersökt platsen, ingen osteolog har undersökt skallarna och skelettdelarna. Gillestad är en gåta.
En gammal vattenbrunn, på platsen där torget ska ha legat
Carl Otto Fast har presenterat en teori i sin bok Svenska rikets ursprung, angående Adam av Bremens text från 1070-talet om hednatemplet i Uppsala. Det är den enda skildring som finns av det beryktade templet. Carl Otto Fast fann att beskrivningen stämmer mycket bättre på Kinne-Kleva än på Uppsala, bland annat finns det inga berg vid Gamla Uppsala (förutom de tre gravhögarna, Kungshögarna).
Man kan ju hoppas att det kommer att utföras arkeologiskt arbete kring platsen för det har nog definitivt varit en händelserik plats, även om det inte skulle finnas någon sanning i sägnen!
Kanske kommer vi aldrig få reda på hur det har legat till med den saken….Dock så är det här en spännande plats att besöka dels utifrån dess historia och sägen och dels utifrån dess estetik. Så gillar du mystik och/eller ödekyrkogårdar: åk hit!
Gammal, ensam grindstolpe
Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm 2,8-4 samt Konica Hexanon 50mm f/1,7
På jakt efter kulturhistoria 