Norr om Trollhättan, helt nära Överby, ligger ruinen efter en av landskapets få gotiska salkyrkor.

Kyrkan i Naglum, eller Nafleem som det skrevs år 1334, uppfördes troligtvis vid 1300-talets början. Den var uppförd i gråsten och hade två ingångar; en i väster och en i söder. Den förstnämnda hade en enkel omramning av sandsten. Framför sydingången låg, då kyrkan övergavs, ett vapenhus av trä. Från början hade inte kyrkan något torn utan det kom till på 1740-talet.

Kyrkan övergavs någon gång på 1790-talet, då den var i väldigt dåligt skick och socknen hade inte råd med reparationer. Man planerade att slå ihop socknarna Naglum och Vassända, men eftersom det dröjde ända till år 1800 använde sockenborna Vassändas kyrka så länge.

Ruinen undersöktes 1943 och konstaterades vara 24 meter lång och ca 7 meter bred. I kyrkans främre del påträffades en medeltida silverskatt som bestod av 47 silvermynt. De flesta slagna i Lödöse (en medeltida stad, som ibland benämns som Göteborgs allra tidigaste föregångare). Man fann även ett två decimeter tjockt kollager på golvet samt brandspår i väggarna. Båda dessa fynd togs som bevis för att kyrkan eldhärjats. Brandspåren är ju otvivelaktigt bevis för detta, men kollagret beror faktiskt på att man la dit det med flit år 1781 då golvet, som var gjort av trä, hade drabbats av svamp. Detta står i kyrkoräkenskaperna.

Kyrkan var intakt till 1840-talet (om än i stora behov av renovering) då en herr Prytz, ägare till Överby gård, lät bryta ner den södra väggen. Han skulle använda materialet till källarbyggnader på sin gård. Ännu i början av 1860-talet stod större delen av östra gaveln med korfönstret kvar.

Vänersborgs första borgmästare Hans Belfrage (född 1614 i Skottland och död 1688 i Naglum) begravdes i ett gravkor längst bort på vänster sida av långhuset. Detta gravkor var alltså inte ursprungligt utan byggdes i slutet av 1600-talet för hans räkning. En minnestavla av honom är rest och står lutad mot murväggen. Den ursprungliga gravstenen finns i Vänersborgs kyrkas vapenhus. Rummet som var uppdelat av en trävägg, användes under 1700-talet som sakristia.

Tyvärr är inventarierna från Naglums kyrka så gott som helt förskingrade. Det som finns kvar är en kalk med patén som var skänkt av överstelöjtnant Petter Belfrage år 1724 och en klocka hemförd från Polen av fältmarsalken Lennart Torstensson.

Det finns några få gamla gravvårdar kvar runt ruinen, men inga har läsliga texter och information om dessa har jag inte kunnat finna.

Det är alltid fascinerande med ruiner och fantasin sätter verkligen igång! Man undrar hur här såg ut, vilka människorna var – både de okända och de kända som har gått till historien. Även om jag älskar ruiner så är det samtidigt lite ledsamt att de gamla kyrkorna inte har fått stå kvar….

 

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm f/2.8-4 samt vintageobjektivet Konika Hexanon 50mm f/1.7

Välkommen