En av den svenska medeltidens mest blodbestänkta platser ligger i nuvarande Tidaholms kommun och bar förr namnet Lena, idag Kungslena. Det var nämligen här det kända slaget vid Lena stod år 1208. I centrum av Kungslena by ligger kyrkan med de tre speciella tornen som ska symbolisera Birger Jarl, hans son Valdemar och kung Håkan av Norge. 

Det ursprungliga namnet på Kungslena by är Lena. Namnet kommer förmodligen av byns läge på sluttningen till Varvsberget där det fornsvenska namnet för ordet sluttning är ”len”. Namnändringen skedde efter reduktionen på 1600-talet. Ordet ”kungs” lades då till pga byns förhållande till kronan och kungamakten. På 1600-talet var Kungslena en av länets största byar med totalt 27 hemman. År 1617 härjades byn svårt av en brand. Greve Per Brahe på Visingsborg, dit byn då hörde, ville utveckla byn till en köpstad och lät utföra en plan för byns återuppbyggnad. Planen bestod av tre långgator och fem tvärgator. Någon köpstad blev den dock aldrig. Idag återstår endast en långgata samt en av tvärgatorna. 

Kyrkan byggdes under 1200-talet och sägs ha uppförts på uppdrag av Erik den läspe och halte till minne av fadern Erik Knutssons seger vid slaget vid Lena år 1208. Enligt traditionen ska kyrkan ha byggts av sockenborna två år efter slaget, då danskarna ska ha bränt ner kyrkan som stod där tidigare. Det är mycket troligt att kyrkan föregick en tidigare kyrka då den dendrokronologiska undersökningen visat att de äldsta delarna härstammar från de två första decennierna på 1100-talet. 

På påskdagen 1258 anses den omständighet ha inträffat som ligger till grund för kyrkan tre torn. I mässan denna dag deltog ingen mindre än Birger Jarl själv tillsammans med sonen Valdemar samt kung Håkan av Norge. Det högsta tornet sägs representera jarlen själv medan de två andra tornen ska representera de andra männen. 

Kyrkan är byggd av kalksten och en del gråsten med vitrappade fasader och består av långhus, korparti och ett vapenhus i söder (troligtvis från medeltid). Kyrkan har om- och tillbyggts under 1400-talet då bland annat valven slogs och 1700-talet, då man bland annat byggde ett till vapenhus i väster. Kyrkans fönster slogs upp 1684 för att kyrkan skulle bli ljusare. Innan fanns det nämligen bara tre små fönster åt söder. Bänkinredning, läktare, altaruppsats och predikstol tillkom i slutet av 1600-talet. På 1800-talet gjordes större moderniseringar, då bland annat fönstren förstorades ännu mer och den nuvarande bänkinredningen tillkom. 

Från den äldsta kyrkan finns dopfunten i sandsten bevarad, vilken är från ca 1170-tal och tillhör den så kallade Skalunda gruppen och är gjord av Mäster Harald. Dörren in till sakrisitan är även den från den tidigaste kyrkan. Låset på dörren är speciellt – det är ett järnsmidesarbete föreställande Sankt Göran iklädd ringbrynja och struthätta, som stöter sin lans i drakens hals. Nyckelns övre spets är formad till prinsessans huvud.

En 140 cm hög vacker madonna skulptur i ek från 1200-talets mitt finns på långhusets vägg. Den senaste bemålningen av den gjordes på 1700-talet.

I triumfbågen hänger en skulptur av en ängel som basunerar ut den yttersta domen. Denna är troligtvis från 1700-talet.

De vackra takmålningarna är från 1749 och gjorda av Skövdemålaren Johan Risberg. Under där döljer sig dock någon ännu intressantare; några få fragment av 1400-tals målningar, vilka enligt konsthistoriker kan tillskrivas Mäster Amund. Målningarna är troligtvis från tiden 1485-1490.

Några bevarade så kallade skillnadsstenar står uppradade utmed muren. Dessa användes för att markera de olika markremsorna som utgick linjerätt från kyrkans sydvägg. Detta system upphörde successivt under 1800-talet.

Klockstapeln av klockbockstyp byggdes 1679 och ersatte en tidigare klockstapel. De två klockorna som hänger i stapeln är båda gjutna år 1524. De väger 680 respektive 220 kg. I stapeln finns också ett urverk som installerades 1716 och som faktiskt fortfarande är i bruk.

Inte långt från Kungslena kyrka ligger resterna av Lenaborg. Samtidigt som Birger Jarl, kung Valdemar och kung Magnus Ladulås byggde en rad starka borgar runt om i landet byggde de även några praktfulla stenhus utan befästningsfunktioner. Fyra sådana palats går att spåras, alla byggda av Birger Jarl eller hans söner. Det äldsta var förmodligen Lena, numera ofta kallat Lenaborg. Det kan ha byggts på 1250-talet (de andra var Vadstenapalatset, Alsnö och Berga på Färingön i södra Uppland). Gemensamt för alla är att de är byggda i tegel, var obefästa, hade bra kommunikationer och låg med utsikt över land eller vatten. Det är belagt att det hölls kungliga möten bland annat på Lenaborg. Att göra platsen obefäst var ett sätt att visa att man inte hade förräderi i tankarna då man bjöd in till möte (tänk Nyköpings gästabud år 1317 då kung Birger Magnusson bjöd in sina bröder Erik och Valdemar till fest för att sedan låta fängsla dom). 

Det finns inte mycket rester kvar av Lenaborg nu mer så man får använda sin fantasi!

Lenaborg byggdes så att borgen blev trettio meter lång och femton meter bred. Grundmurarna var mer än en meter tjocka, gjorda av gråsten, kalksten, sandsten och diabas. I östra delen lokaliserade arkeologerna en eldstad som var murad med tegel, samt rester efter ytterligare en. Förmodligen var de placerade i var sitt rum. I västra delen hittades en kallkälla och en fyrtiofyra meter lång avlopps- och dagvattenkanal som löpte ut från huset. Den är murad av kalkstenshällar och ligger på frostfritt djup så den lär ha fungerat året om. Borgen är troligtvis byggd runt 1250 och Birger Jarl residerade här runt 1257 och hans son Valdemar ett decennium senare. 

Marsk Torgils Knutsson (Sveriges verklige styresman under Birger Magnussons omyndighet) befann sig i Lena under hösten 1305, han fängslades och förlorade all makt (snart även livet). Kort tid därefter verkar det som Lenaborg mist sin attraktionskraft och sedan biskoparna i Lidköping övertagit borgen år 1318 fick huset förfalla. 

Nära Kungslena kyrka står en minnessten över slaget vid Lena, rest 1894 av Västergötlands fornminnesförening. Här utkämpades år 1208 slaget mellan de båda kungaätterna Sverkerska ätten och Erikska ätten. Den östgötska Sverkerska ätten, under ledning av Sverker d.y. Karlsson, hade tagit hjälp av danskarna och hade enligt medeltida källor en här på runt 18 000 man, men de besegrades oväntat av västgötarna under ledning av Erik Knutsson, som också hade lite hjälp av inhyrda norrmän. Traditionen säger att den danska hären flydde rakt ut i ett kärr, det så kallade Helveteskärret, där de sjönk ner i gyttjan och blev nedgjorda. På 1800-talet hittades en ringbrynja av järn i en bergsskreva inte långt från slagfältet där slaget vid Lena stått. Den finns nu på statens historiska museum. 

Inte långt från Kungslena ligger den ort som utpekats som Gestilren, platsen för ytterligare en sammandrabbning mellan Sverker och Erik, år 1210. Denna gång inte bara förlorade Sverker – han dog. Man vet inte exakt var Gestilren låg, men en minnessten är rest vid vägkorset i Varv ett par kilometer söder om Kungslena. 

Nära kyrkan finns också Kungslena kungsgård som tjänade som översteboställe för Kungliga Skaraborgs regemente mellan 1691-1876. Huvudbyggnaden som den ser ut idag uppfördes under 1700-talet. Stora delar av byggnaden består av sten från Lenaborg vilka släpades av soldater till kungsgården från borgen.

Kungslena kyrka och by är en sån där plats som jag anser vara ett måste att besöka om man gillar historia och kyrkor. Den, liksom vissa andra platser i Västergötland, tillhör de mer historiskt intressanta och händelserika platserna. Eftersom kyrkan är en riktig turistmagnet brukar öppettiderna under sommaren vara rätt så generösa. Besök! 

 

Alla foton tagna med Sony A580 och Sigma 17-70mm f/2.8-4 samt Fujifilm X30

Välkommen