Vesene kyrka känns väldigt genuin och är ett välbevarat exempel på hur kyrkorna exteriört kunde se ut förr, pga avsaknaden utav fönster och dörrar i väst- och norrväggen. Slätputsen följer murverkets buktningar och fönsteröppningarna är lite skeva. Kyrkan har också en liten sektion bevarat med unggotiska målningar från 1200-talet, som av experten Viola Hernfjäll benämns som en ”mycket elegant och ovanlig målning”.
Vesene socken som ligger i den sydvästra delen av Herrljunga kommun är en kuperad skogsbygd med inslag av odlingsbygd och är i mitt tycke en väldigt vacker bygd. Vesene skrevs år 1540 som Vijsena. Kyrkan som har så mycket medeltida prägel kvar är byggd under 1100-talet, troligtvis under den senare delen. Den är rätt unik i Västergötland ur den aspekten att den fortfarande saknar fönster och dörr i väster och i norr. Det var ju vanligt att man byggde kyrkorna så och det var främst fram på 1700-talet som man började förstora fönstren samt ta upp fler och då oftast även på norra sidan. Varför man inte hade fönster i norr var till stor del på grund av att man ansåg att ondskan kom från norr. En annan anledning till att kyrkorna hade små och få fönster var för att hushålla med värmen inne i kyrkorna. Stenkyrkorna blev ju väldigt kalla på vintern.

Här syns tydligt de fönster- och dörrlösa väggarna
Altartavlan har delar som tillhör ett senmedeltida altarskåp. Överst finns ett motiv som kallas den dubbla förbönen och där under en framställning av Jesu korsfästelse, denna är flankerad av apostlafigurer. Överbyggnaden med den dubbla förbönen fanns ursprungligen i mitten men flyttades år 1714 upp i det då nytillverkade överstycket (där den finns nu) och mittpartiet med Jesu korsfästelse tillkom.
Predikstolen är originell då den har sammanbyggts med en sakristia där prästen kan byta om och förbereda sig innan han stiger upp i predikstolen. Det fanns till och med en potta där ifall han skulle behöva uträtta något akut behov! År 1778 försågs predikstolen med ljudtak.

Inne i den tillbyggda sakristian

Vackert gammalt timglas på predikstolen
På läktarbarriären syns målningar av en leende Martin Luther och Paulus och dessa tillkom 1741. Korbänkar och bänkar är från 1700-tal, men de har blivit ombyggda 1926. År 1764 förlängdes kyrkan med 2,5 meter och fick ett tresidigt avslutat kor. Vapenhuset i trä byggdes 1978 och ersatte då ett vapenhus som var från slutet av 1800-talet-

På läktaren målning av Martin Luther

Målning av Paulus

Här, vid fönstret, ser man hur tjocka kyrkans väggar är. Ca 1,5 meter tjocka

bänkarna
En annan inventarie som kyrkan har är en livfull framställning av Yttersta Domen. Det är en trärelief från 1400-talet och där ser man de döda bli slukade av någon form av djävulsgap. De rättrådiga är på vänstra sidan. Den kan ha varit del av en större framställning. För yngre personer kan den säkert se lite otäck ut!
Dopfunten från 1200-tal är tillverkad i en något ovanlig form då den är päronformad. Själva cuppan är från 1200-talet men foten är tillverkad 1949 och tillverkades i samma stil som resten av funten. På Borås museum finns några inventarier deponerade, tex ett träkrucifix från 1100-talet, en gammal kyrkdörr, en straffstock samt en träskulptur av Madonnan med Jesubarnet.

Dopfunten är placerad i en nisch framme i koret. Troligtvis den medeltida koringången.
Kyrkan har som sagt ett målningsfragment som enligt experten Viola Hernfjäll bedöms vara från 1200-talets senare hälft då det har unggotiska drag. Kyrkan har även takmålningar. Dessa är gjorda 1778 och föreställer himmelsfärden. De är gjorda av A.M Lang som var en svensk allmoge- och kyrkomålare verksam i Västergötland. Han har även gjort målningar i Lindärva kyrka och i Hangelösa kyrka.

Takmålning

En av de vackra takkronorna

Gammal takkrona i trä
Målningarna från 1200-talet frilades vid en renovering 1926 och det som är bevarat är ett smalt fält med två scener. Den är lokaliserad på långhusets nordvägg, nära platsen för den forna triumfbågen. Det undre motivet är en framställning av Jesu frambärande i templet. Detta är Viola Hernfjälls beskrivning och tolkning av bilden: ”Till vänster syns en tegelbyggnad med en port nedtill. Ovanför är en öppning där möjligen en åskådare står. Till höger ser man den krönta Maria med gloria, iförd en rombmönstrad klänning och röd klädnad. Barnet tittar på Symeon och gör en välsignande gest mot honom. Av Symeon syns dock bara hans händer som tar emot barnet. Bakom Maria syns en följekvinna bära en ovanligt ståtlig ljusstake, upptill formad som ett hjul med åtta ekrar bärande fem brinnande ljus. Sist i raden kommer Josef i toppig judehatt. Han bär en korg med två offerduvor. Detta är en väldigt symbolisk målning där Maria framställs som furstinna. Ljusstaken är en Mariasymbol. Hon bar på Lux Mundi, världens ljus, dvs Kristus. Hjulets åtta ekrar kan syfta på Jesu omskärelse som tidsmässigt och ikonografiskt ligger nära Frambärandet och som skedde på åttonde dagen. Ljusen är fem till antalet vilket kan syfta på Jesu fem sår eller fem hemligheter: inkarnationen, passionen, uppståndelsen, himmelsfärden och återkomsten på Domens Dag.”
Den övre scenen är svårt skadad och därmed svårare att tolka. Enligt Viola Hernfjäll kan det vara fråga om en motsvarighet till frambärandet, nämligen Samuels överlämnande till templet. Man ser en knäböjande person till höger (där inte ansiktet syns) och det skulle då kunna vara Samuels mor Hanna och de två till vänster hennes man Elkana och översteprästen Eli.

1200-tals målningar
Enligt en tradition ska byggnaden först ha varit kronomagasin, som först år 1764 blev kyrka då byggnaden förlängdes och fick tresidigt kor. Jag tror nog dock att det är just en tradition/sägen och finns nog inte så mycket sanning bakom.

Lantliga omgivningar. Sett från kyrkogården

Gravsten från 1692
Klockstapeln är från 1764 men den blev ombyggd 1844.

Mycket vacker smidesgrind från 1881
Herrljunga bygden har en hel del trevliga medeltidskyrkor och jag har flera av dom på min lista över kyrkor att besöka, så det känns skönt att kunna bocka av ännu en utav dom! Vesene var en trevlig kyrka att besöka och flera av kyrkorna som tillhör Herrljunga och Vårgårda pastorat har riktigt generösa öppettider under sommaren och det är alltid ett STORT plus! Tycker ju personligen att alla kyrkor borde vara öppna. Är man rädd för stölder får man väl helt enkelt ha grejerna larmade (som de har i vissa kyrkor)! Denna kyrkan ser och upplevs som väldigt genuin och häftigt att den fortfarande saknar dörr och fönster i väst och norr. Det är verkligen inte vanligt i Västergötland. Det bidrar en hel del till den där medeltida prägeln och till den rätta medeltids känslan!
Alla foton tagna med Nikon Z6 och 28-75 f/2.8