Alla foton tagna med Fujifilm X-T10 och 18-55 f/2.8-4

Lindärva kyrka ligger i Lidköpings kommun och är en medeltidskyrka från slutet på 1100-talet. Den är välbevarad i sin romanska karaktär med långhus, rakt avslutat kor och torn. Sakristian är dock en senare byggnad. Huvudingången till kyrkan låg närmare mitten av långhusets södra vägg, alltså inte den under 1100-talet och senare vanliga platsen nära sydvästra hörnet. Sydportalens placering är inte ovanlig i anglosaxiska kyrkplaner och detta visar tillsammans med tornets konstruktion på äldre influenser, alltså före år 1080.

Valven slogs på 1400-talet och därefter pryddes kyrkan med målningar, liknande den välkände kyrkomålaren Amund, men är gjorda av en lokal konstnär. Enligt konservator Olle Hedström finns två medeltida målningsskick, varav den tidigare är från 1300-talet. De skymtar fram här och där i blått och cinnoberrött bland annat i form av rosor. De försvinner in under valven som slogs på 1400-talet. I arkaderna sitter gestalter, som inte går att identifiera och somliga av dessa har senare målats på med svart och rött så de ser smått groteska ut.

Det är fragmenten av de medeltida målningarna jag tycker är mest fascinerande med Lindärva kyrka.

Målningarna var länge överkalkade men man fann dom vid en restaurering. 

I många fall där man ”restaurerade” gamla målningar var det istället nästan frågan om att måla om dem, vilket medförde att vissa målningar blev förvanskade, feltolkade och att den ursprungliga särarten försvann. Omkring 1910 började en ny syn på restaurering av målningar slå igenom. Målningarna började betraktas som vetenskapliga dokument och man ville bevara konstnärens stilkaraktär. Så nu blev det snarare frågan om att konservera målningarna, även om de bara bestod av fragment. Om en komplettering gjordes skulle det markeras tydligt. Men det blev kostsamt att ta fram målningar och resultatet blev många gånger en besvikelse för församlingsborna eftersom det oftast rörde sig om väldigt otydliga fragment. Ett exempel på detta är framtagningen av målningarna i Lindärva kyrka. Målningarna upptäcktes 1913 i samband med en restaurering av kyrkan. År 1916 togs målningarna fram av konservator Lars Larsson från Skövde. Församlingsborna och kyrkoherden ansåg att bilderna var för otydliga och de ansökte hos riksantikvarieämbetet om att få ”friska upp” dem. Lars Larsson skrev emellertid till ämbetet och påpekade att detta ”vore förkastligt” och ”stridande mot de nu gällande restaureringsprinciperna”.

På korets nordvägg syns en figur i rödbrun dräkt och med toppig mössa. Han ser ut att svänga ett gissel över axeln och troligen är det Kristi gissel som här har framställts.

Den här målningen har tolkats som Sankt Sigfrid (man med gloria och stav. Väldigt otydligt i mina ögon men det är experter som tolkat det så man får väl lita på dem) och hans tre medhjälpare, Unaman, Sunaman och Vinaman.

Det är inte bara själva planen som är kvar sedan medeltiden, även altaret är det och det anses ligga kvar på samma plats. Även den järnbeslagna dörren är medeltida. Altartavlan är ett relativt enkelt arbete gjort 1734.

Predikstolen anses också vara ett relativt enkelt arbete från 1719.

Gavelstenar till romansk gravkista från 1100-talet.

Precis som andra kyrkliga skatter tillhör de medeltida målningarna vårt kulturarv. Men de har ofta missförståtts eller förbisetts och därför hanterats ovarsamt. Troligen har större delen av de målningar som funnits utplånats utan att alls ha dokumenterats. Och vem vet hur länge de målningar vi ser nu kommer få bevaras. Det görs ett otroligt jobb för att konservera dem, men det är kostsamt och tidens tand samt luftföroreningar osv fräter på dem så att de riskerar att försvinna helt. Så passa på att besöka dessa kyrkor och se dem, innan det är för sent! 

Välkommen till Photo hunter