Leksberg ligger ca 5 kilometer söder om Mariestad och är en socken rik på på fornlämningar, bland annat finns här hela 4 stycken runstenar! Sockenkyrkan kallades i forna tider för Sankt Olofs kyrka då den var helgad åt det norska helgonet Sankt Olof och det var en så kallad pilgrimskyrka. 

Namnet på socknen skrevs år 1380 som Lekzbärg. Efterleden berg syftar på den höjd som kyrkan ligger på. Förleden innehåller lek, ‘fågellek, fåglars parningslek’ alternativt mansnamnet Lek. Bara ca 3 kilometer från Leksbergs kyrka, på andra sidan E20, ligger Karleby (som hör till Leksbergs socken). 1987 framkom vid utgrävningsarbeten, grunden till en kyrka. Den daterades till 1200-1300-tal, med andra ord samtida med sockenkyrkan. Man fann även spår efter en äldre träkyrka, vilken hade stått på samma plats. Denna träkyrka daterades till 1000-talet. Kyrkan i Karleby tycks under en stor del av medeltiden ha fungerat parallellt med sockenkyrkan. Den var antagligen en gårdskyrka eller kapell. En gammal tradition säger att klockan som hört till den försvunna kyrkan i Karleby, ligger i den närbelägna ån som kallas Kapellströmmen. Det var onda makter som sänkte klockan i ån och därför kan den inte tas upp. När klockan i Leksbergs kyrka ringer sjunger dom: ”Hej bingbarum, Kersti, Karin, syster ligger i Kapparström (Kapellströmmen)” Hur det har kommit sig att denna berättelsetradition har uppstått kan man fråga sig.

Leksbergs kyrka är uppförd någon gång på 1200-talet och förlängdes åt öster redan på 1200-talets slut. På en avbildning 1671 i Peringskiölds bok Monumenta ( han var en svensk fornforskare) kan man se att kyrkan består av ett rektangulärt långhus, vapenhus i söder, smalare rakt avslutat kor och sakristia norr om koret. Östra delen av kyrkan har en gotisk prägel med bland annat två spetsbågiga trefönstergrupper (sådana som tex Södra Vings kyrka har). 

En stor ombyggnad gjordes 1738. Då ersattes det gamla medeltida koret med dagens åttakantiga kor. Långhuset förlängdes och taket höjdes. Medeltida murar finns kvar i långhuset, främst västra väggen. Man satte även in en prästingång i koret. Vapenhuset i söder uppfördes 1742 och det stora stentornet uppfördes 1760 och ersatte ett tidigare som varit i trä. 

Utanför kyrkan, vid västra väggen finns flera mycket välbevarade liljestenar och några gamla mindre gravstenar från 1600-talet samt 1700-talet, samt en äldre, mycket sliten gravhäll. En av liljestenarna är extra intressant tycker jag, då den har en runinskrift (Vg10) högst upp! Stenen är daterad till 1200-talet. Inskriften översatt till modern svenska blir: ”Torsten präst”. Låter ju sannolikt att denna Torsten har varit präst vid kyrkan vid något tillfälle på 1200-talet. Spännande! Denna liljesten användes ett tag som tröskelsten till vapenhuset när det uppfördes 1742! Runinskriften har dock varit känd ända sedan i alla fall 1600-talet. Liljestenen upptäcktes 1910 och gavs en lite mer värdig placering. 

På kyrkogården finns även en ståtlig runsten (Vg 9) som är daterad till 980-1015 e.Kr. Den är i granit och är 1,75 meter hög. Denna runsten påträffades år 1878 i kyrkogårdsmuren. Förskräckligt vad lite respekt man hade för fornlämningar och liknande förr i tiden…. Skriften på denna sten blir översatt till modern svenska: ”Gunnur reste denna sten efter Olov Nacke, Torkels fader.” Olov Nacke nämns även på den närbelägna stenen Vg12 i Hindsberg, där som runresaren själv. Olov Nacke var troligtvis en storman och på Vg12 kan man läsa att han ägde hela 15 stycken gårdar! 

Ytterligare en ståtlig runsten (Vg11) hittar man utanför kyrkogården. Den är också i granit och är 2,95 meter hög. Översatt till svenska blir skriften: ”Tore Skorpa resten denna sten efter sin son Kättil”. Tore Skorpa har också rest närbelägna runstenen Vg13 i Karleby över bland annat sin son Kättil. Jag blir allt lite nyfiken och undrar tex om Tore Skorpa och Olov Nacke var samtida? Om de var det: kände de varandra? Var de vänner eller fiender? Andra frågor jag ställer mig är om Tore Skorpa kanske till och med ägde gården som den försvunna kyrkan i Karleby tillhörde? 

Några meter från denna runsten finns en annan rest sten som på Lantmäteriets karta är utmärkt som minnessten. Kan dock inte hitta någon information om denna alls. På stenen står det: ”28 juni 1921” samt namnet ”Louise” och ett namn till som jag inte kan se vad det ska stå.

Kyrkans dopfunt är från 1200-talet och har en väldigt enkel utformning. I kyrkan förvaras också den dopfuntsfot som hittades i början av 1900-talet, vid den plats där man sedan 1987 hittade grundmurarna efter den försvunna kyrkan i Karleby. Den anses troligtvis tillhöra en grupp funtar som var fyrsidiga och som stilmässigt framförallt återfinns i Vadsbo härad. Piscinan bredvid är av nyare datum. 

År 1741 utfördes vackra takmålningar av Olof Collander från Mariestad. Han föddes sannolikt 1682 på Assmundsgården, Österplana på Kinnekulle. Han har gjort målningsarbeten i väldigt många kyrkor, vissa är bevarade och vissa har blivit rivna. Bland annat har han gjort arbeten i Forshems kyrka, Västerplana kyrka och Götlunda kyrka. Han tillhörde den yngre Läcköskolan. I Leksbergs kyrka finner man i kortaket en bild av ”Jesus i Matteus hus”, mitt i kyrkan finns ”kvinnan som smorde Jesu fötter i Simons hus”, längst ner i kyrkan finns ”Farisén och tullindrivaren i templet”. 

Storklockan i tornet är från 1300-talet och har Sankt Olofs pilgrimsmärke samt ett skriftband med ett hjulkors och ett avtryck av en brakteat (en form av forntida mynt). Lillklockan har ett pentagram.

Altaruppsatsen är från 1679. År 1856 ersattes den med en oljemålning (som nu hänger på sydväggen) föreställande Kristus i örtagården. Vid en renovering 1930 renoverades och återbördades altaruppsatsen till sin rätta plats, den hade då varit övermålad i andra färger samt legat undangömd i tornrummet i 74 år!

I koret på väggen bredvid dörren till sakristian finns släkten Hirschberg (Hertzberg) släktvapen och de har även en gravhäll framför altaret. Minnestexten på släktvapnet nämner major Nicholas von Hirschberg död 1674, drabanten Niclas von Hertzberg död vid Poltava 1709 samt major Niklas von Hirschberg död 1728 och ryskfånge vid Poltava 1709.

Framme vid altaret står två psalmtavlor från 1817 respektive 1825 samt en mycket vacker kororgel.

Vid en renovering 1902 observerades i gravkammaren under koret ett 30-tal kistor från 1700-talet.

Predikstolen är från 1900-tal och är en kopia av en äldre predikstol, baldakinen däremot är från 1600-talet. 

1930 togs draperimålningarna kring fönster och dörrar fram, då dessa hade varit övermålade. Enligt vissa uppgifter är dessa målningar från 1804, men enligt andra uppgifter är möjligen utförda 1753 av Carl Gustav Hoijst. Bland hans mest kända målningar är bland annat den i Fullösa kyrka på Kinnekulle. Han ska även ha utförd vissa målningsuppdrag i tex Tidavads kyrka och Kinne-Vedums kyrka. Man fann även rester efter medeltidsmålningar men dessa var tyvärr i så dåligt skick att de inte gick att rädda. Tänk om man hade kunnat låta bli att måla över alla vackra medeltidsmålningar som förr fanns i många kyrkor! 

År 1738 byggde man in ett romanskt manshuvud över prästingången i koret. Denna skulptur satt tidigare över ett av fönstren i koret. Man vet inte vem huvudet ska föreställa.

Kyrkor brukar alltid ha så fina ljuskronor och ljusstakar och så har även Leksbergs kyrka, så nedan följer lite detaljbilder över dessa och lite översiktsbilder.

Nedanför den backen som går upp till kyrkan finns några intressanta byggnader som har bevarats. Det är församlingshemmet som uppfördes som skola 1867 och som fungerade som detta fram till 1960-talet. Sedan finns där den gamla lärarbostaden bevarad och bredvid denna en söt liten enkelstuga från 1831, vilken fungerade som socknens första skola. Nu är den skolmuseum.

Detta var ett mycket intressant besök! Kyrkan var trevlig och att det finns två runstenar precis vid kyrkan och en runinskrift (samt de två runstenarna några kilometer längre bort) gör alltid mig lite exalterad! Tycker även det är trevligt när lite av de gamla byggnaderna från socknen finns bevarade, det känns extra genuint då. Miljön är väldigt vacker med mycket natur och precis vid kyrkan började ett skogsområde som tycks vara rätt populärt då det var ganska vältrafikerat med folk där när jag och min mamma var här. Socknen är på det hela historiskt intressant. Vill man kan man ju besöka även Karleby gamla kyrkplats som ligger ca 3 kilometer längre bort. Inget finns dock kvar av kyrkan utan man har i modern tid lagt dit stenar för att markera kyrkans former. 

Alla foton tagna med Nikon Z6 samt 28-75mm f/2.8

Välkommen