Tukt- och spinnhus, kvinnofängelse, spädbarnshem, vandrarhem och korttidsboende…Verksamheterna är många som har huserat i lokalerna till Gullbergsbrohemmet vid Svingeln i Göteborg.

Sedan 2008 hyr stiftelsen Gyllenkroken båda byggnaderna av Higab och bedriver verksamhet för personer med psykisk problematik och ett korttidsboende. Jag fick lov, av mycket tillmötesgående personal, att fotografera både i byggnaderna och på gårdsplanen och fick en rundvandring där intressanta interiörer pekades ut.

Gullbergsbrohemmet uppfördes 1742 och var från början tukt- och spinnhus och kallades kort och gott för spinnhuset. Namnet Gullbergsbrohemmet fick det först 1909. Det är en av de äldst bevarade husen i Göteborg och uppförda i en enkel klassicistisk stil med stram symmetri, typisk för 1700-talet. Även om byggnaderna blivit förändrade något genom åren i samband med nya funktioner bildar den ändå en sammanhållen arkitektonisk enhet.

År 1698 utfärdades en stadga mot lösdriveri. 1735 upprättades en nationell spinnhusfond. Spinnhusfonden upptogs från avgifter från överflödsvaror som te, kaffe och ostron. Och 1735 beslutade riksdagen att varje län skulle ha ett spinnhus. Där kunde de intagna bli gratis arbetskraft och syssla med ullberedning och spinning. Spinnhusen uppfördes som ett slags tvångsarbetsanstalter där de intagna var lösdrivare av båda könen. Så 1740 uppfördes spinnhuset vid Svingeln, det räknades då till utkanten av Göteborg. Ritningarna gjordes av stadsingenjör Bengt Wilhelm Carlberg och hade magasin, visthus och rum för anställda. På övervåningen fanns fyra arbetssalar som också fungerade som sovrum och en matsal som vid behov fungerade som prediklokal. Det fanns plats för 40 st intagna. Året därpå byggdes gårdshuset som inhyste brygg- och tvättstuga, badstuga, bageri och sjukstuga. Spinnhuset öppnade 1742 som arbets- och straffanstalt för män och kvinnor. Vissa satt där för fylleri och ”sturskhet” men många satt för tiggeri, vilket gav 6 månader till ett år.

Enligt den första ritningen skulle spinnhuset hysa 250 personer men blev för kostsam för spinnhusfonden som skulle bekosta det hela så Carlberg fick göra en ny (och enligt honom själv sämre) ritning. Spinnhuset blev kostsamt att driva och man löste det så att privata företag kunde arrendera det och fick på så vis tillgång till gratis arbetskraft. År 1751 utsågs handelsmannen Peter Bagge till föreståndare. Han beslöt sig för att ägna sig åt fåravel (annars fick man importera högkvalitativ ull) och spinnhuset blev därmed till viss del självförsörjande på ull. Spinnandet pågick från kl 5 på morgonen till klockan 21 på kvällen och maten bestod av soppa och bröd….

Från 1830-talet bodde endast kvinnor här från de mindre bemedlade samhällsklasserna, mest pigor och torpardöttrar och det var bland annat pga lösdriveri, prostitution och liknande. Alla åt och sov i samma rum och stanken från torrdasset var tydligen ohygglig (kan man tänka sig..)

^{Om det i mitten på 1800-talet främst var ”försvarslösa” kvinnor som vistades på Spinnhuset, så förändrades detta radikalt i juni 1867. Då började spinnhuset att användas för kvinnor, som dömts till straffarbete. Det var grova brott som tex abort (ansågs grovt på den tiden) och barnamord. Spinnhuset i Göteborg byggdes aldrig om till cellfängelse som många andra fängelser på 1820-talet.}

1833 byggdes gårdsbyggnaden på med ytterligare en våning. Det fanns förslag att bygga ytterligare en våning på gatuhuset i början på 1840-talet men det förslaget införlivades aldrig.

Tillbyggnaden som liknar en liten kyrka är från 1859 och innehåller det som var straffceller. Gårdshuset byggdes ut på både längden och höjden när kvinnofängelset utökades till central kvinnoanstalt för hela landet 1895, vilka dömts till minst 4 år. Och 1896 förlängdes gårdshuset åt öster med en flygel som innehöll 60 nattceller.

1908 köper Göteborgs stad spinnhuset av den statliga fångvårdsstyrelsen för 134 000 kr. Några av internerna flyttades till kvinnofängelse i Växjö och några till Landskrona.

Stadens barnavårdsnämnd flyttade dit unga, ogifta mödrar med spädbarn och verksamheten med spädbarnshem startade. Det drevs även skola för blivande barnsköterskor. 1910 får det gamla spinnhuset namnet Gullbergsbrohemmet. Barnhemmet stängde 1969.

En inre ombyggnad gjordes 1916. Flera rum inreddes med träpanel och planen ändrades delvis och tillbyggnaden i trä med träveranda på övervåningen tillkom.

Mellan 1991 och 2009 bedrevs det vandrarhem här. Sedan 1995 driver stiftelsen Gyllenkroken verksamhet här och numer hyr de båda lokalerna.

2010 blev Gullbergsbrohemmet byggnadsminne.

Man tänker sig ju att ett sådant här ställe, som innehållit så mycket misär, skulle vara utsatt för spökerier och så är det nog. Personal jag pratade med bekräftade detta. I boken ”Spökhus i Göteborg” står det om fotsteg som ibland har hörts från vinden fast ingen varit där. På 90-talet hörde en kvinnlig anställd ljudet av möbler som flyttades runt på övervåningen. När hon gick upp för att titta efter fanns det ingen där…. Den mest påtagliga upplevelsen av spökerierna hade en vaktmästare som tjänstgjorde i huset på 80-talet. En kväll då han var ensam och passerade korridoren där fångcellerna finns uppenbarade sig plötsligt en kvinnoskepnad i långt grått hår och säckvävsliknande dräkt. Den gled fram längst korridoren för att sedan sakta blekna bort. Flera personer tror att kvinnogestalten kan vara Anna Catarina Åhman som var intagen på anstalten. Hon var en 30-årig kvinna från Malmö som dömts för häxeri. Med sig på anstalten hade hon (liksom många andra av fångarna) med sig sin minderåriga son. Den hårda vistelsen på anstalten tärde på henne och gjorde henne så förtvivlad att hon hängde sig i sin cell efter att ha avtjänat åtta månader av sitt straff….
Detta var ett mycket intressant besök och jag är glad att jag fick komma och se så mycket av byggnaderna! Man får hoppas att detta kulturminne tas om hand och får vara kvar lång tid så att generation efter generation kan få betrakta och ta del av denna kulturhistoria!

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm f/2.8-4

Välkommen till Photo hunter