På en kulle några kilometer sydväst om Falköpings centrala delar ligger Marka kyrka och blickar ut över det karaktäristiska Falbygdslandskapet. 

Kyrkan är byggd i romansk stil i slutet på 1100-talet. Den är byggd i tuktad sandsten och en viss mängd kalk och är sockenkyrka i Marka socken. Medeltida stavning på Marka var Markom. Numer är den vida känd pga de fynd man gjorde i kyrkan vid renoveringen 2013, i form av riktiga konstnärliga kulturskatter. Man hittade nämligen, under putslagret, bevarade medeltidsmålningar! Man kunde bevara relativt mycket jämfört med vad de lyckats bevara i många andra kyrkor, som bara har otydliga fragment. De medeltida målningarna i Marka är faktiskt den största sammanhängande romanska sviten som bevarats i landskapet! Målningarna är ovanliga i sitt slag och liknar inte riktigt andra muralmålerier från tiden och är troligtvis utförda av någon lokal konstnär/verkstad. Kyrkan har målningar från tre olika epoker: medeltid, 1600-tal och 1700-tal.

Från början bestod kyrkan av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutat kor i öster och ett torn i väster. Sakristian tillkom under senmedeltiden då även innertakens kryssvalv uppfördes. Tornet monterades ner 1750 och av materialet byggdes nuvarande vapenhus. Det uppfördes också en klockstapel 1752 som ersättning för tornet.

När danskarna härjade i trakten fungerade kyrkan även som försvarsfäste, vilket var vanligt att kyrkorna fick göra i krigshärjade tider.

Fönstret i altaret är bevarat i sin ursprungliga form samt ett litet fönster i norr som också är ursprungligt.

Målningar var vanliga i medeltida kyrkor men har i många av kyrkorna skadat svårt av om- och tillbyggnader och övermålningar som ofta skedde i efterreformatorisk tid. Då slog man också ofta upp nya, stora fönster för att göra kyrkorna ljusare och då försvann mycket av målningarna. För att inte tala om rivningsivern på 1800-talet då medeltidskyrkorna ansågs små och otidsenliga och också ofta var i dåligt skick. Flera medeltida kyrkor revs utan någon som helst dokumentation….

Exempel på målningar från 1700-talet är målningarna på läktarbrösten, målade i provinsiell stil. De togs ner vid en renovering 1913 och är numer är upphängda på väggen i vapenhuset. De är gjorda av Mattias Hasselberg och han gjorde arbeten i flera andra kyrkor i trakten.

Vid renoveringen 2013 försökte man återställa altaret till mer ursprungligt utseende och tog därför ner altartavlan som är gjord i slutet på 1600-talet och som hade hängt på väggen och på så vis dolt det lilla altarfönstret, som under medeltid hade stor liturgisk betydelse. Altartavlan återfinns nu vid väggen längst bak i kyrkan.

Väggen runt och ovanför ingångsportalen har inte putsats om utan har den yta och färg som den ursprungligen hade när kyrkan byggdes.

Predikstolen i provinsiell barock är snidad i trä under 1600-talets senare del och har ett utseende som är lite annorlunda mot vad jag sett i de flesta andra kyrkor jag varit i.

De medeltida målningarna: De har en tydlig romansk prägel vad gäller stiluttryck, färgval och motivval och har kunnat dateras till 1200-1230-talet. Antagligen gjordes de i samband med andra byggnadsarbeten som utfördes på kyrkan, bland annat då tornet uppfördes. De är ovanliga i sitt slag och har ovanliga drag i och med de väldigt långa och utdragna kropparna i figurscenerna. Det var vanligt att man målade på våt puts (al fresco) men målningarna i Marka kyrka är gjorda på torr puts (al secco) och de saknar bysantinska influenser, vilket annars var ganska vanligt förekommande i kyrkomålningar.

Ovanför och vid sidan om triumfbågen (övre delarna kapade av valvslagningen) ses Kristus som världsdomare omgiven av stående figurer. Motivet kan tolkas som en framställning av yttersta domen, ett vanligt motiv på denna plats i kyrkorummet under romansk tid. Tolkningen bekräftas av att ärkeängeln Mikael är avbildad med sin våg.  Man ser hur han (målningen vid predikstolen) försöker tynga ner vågskålen med dåliga gärningar med hjälp av en klyka.

På norra väggen i långhuset, nära koret, syns en framställning där en man med svärd bär en annan. Troligen är det en stridsscen ur Gamla Testamentet.

En Majestas Domini-framställning (framställning av Herren i majestät) finns vid fönstret och detta var en av de populäraste motiven i den romanska bildkonsten. Platsen över altaret var under medeltiden den förnämsta platsen och de målningar man gjorde här var av högt teologiskt värde. Kristusfiguren omges av sex stycken helgon, tex Sankt Vitus (längst till höger). Framställningar av Sankt Vitus är rätt ovanliga i svensk medeltida konst, vilket bidrar till att göra målningarna i Marka kyrka ännu mer intressanta.

Korets norra vägg, över dörren in till sakristian finns figurmålningar i två register. I det över återfinns bebådelsen för Jungfru Maria, Maria och Elisabets möte (Visitatio) och Jesu födelse. Det nedre registret finns fem figurer som troligtvis ska illustrera gammaltestamentliga profeter.

När fönsterslagningen på den södra väggen vid koret gjordes på 1700-talet förstördes så gott som alla medeltida målningar på den väggen och de fragment som återstår är mycket svåra att tyda.

1600-tals målningar: Detta är den enda målning från 1600-talets målningslager som har återfunnits. Det är en del av en baldakin och är målat i grisaille d.v.s grått i grått.

1700-tals målningarna: De fragment som var i gott skick beslutade man vid restaureringen 2013, att spara. De flesta var dock i väldigt dåligt skick. De är, liksom läktarbrösten, målade av den lokala konstnären Mattias Hasselberg.

Läste, för skojs skull, om befolkningsmängdens utveckling i Marka socken och den har minskat stadigt sedan 1930-talet. Tex så var befolkningsmängden år 1810 429 st och år 2015 var den 204 st. Med tanke på vår enorma befolkningsökning så tycker man ju att det borde vara tvärtom! Men det är väl en konsekvens av industrialiseringen och urbaniseringen…

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm f/2.8-4

Välkommen till Photo hunter