Här i Färjenäsparken går man på historisk mark! En mängd små stigar och större vägar leder dig förbi kyrkogrunden från en 1600-tals kyrka och förbi och genom husgrunder och före detta trädgårdar fån det villasamhälle som fanns här från sekelskiftet 1800/1900-tal och framåt.

Detta var platsen för Karl IX grundande av det första Göteborg i början på 1600-talet. Tanken var inte att ersätta gamla och nya Lödöse där kommersen redan var i full gång utan denna staden skulle bli något helt nytt. Om allt gick som det var tänkt skulle de första holländska bosättarna komma så fort isen släppt våren 1604. Men inga holländska fartyg dök upp. Byggnationen började i kronans regi och timmermän och hantverkare från Hisingen kommenderades ut under sommaren 1604 för att röja och bygga stugor. I maj samma år sändes en svensk delegation, under ledning av Cornelis Cornelisson, till Amsterdam. Under de följande två åren besöktes Amsterdam av flera svenska delegationer. Slutligen lyckades svenskarna presentera ett tillräckligt lockande förslag till privilegiebrev för att holländarna skulle nappa. Tyvärr finns inte detta dokument bevarat till eftervärlden. Vad kungen och statsmakten vill ha var en holländsk handelskoloni som skulle hjälpa till med kronans dåliga ekonomi (krigen i Ryssland och Polen var kostsamma). Vad holländarna skulle göra var att se till att svenska naturtillgångar omsattes i pengar, så att löner kunde betalas ut till knektarna och vapen införskaffas. Tanken var att de holländska göteborgarna som hade eget kapital och dessutom kunde ordna krediter i hemlandet för Sveriges räkning, i gengäld skulle få driva handel med koppar, järn, timmer, tjära eller vad de ville med väldigt gynnsamma villkor. Holländarna hade en lista med 21 punkter, som de presenterade för kungen, med kriterier som måste uppfyllas och kungen gav med sig på alla punkter (även de som stred mot svensk lag) då detta projekt var av så stort intresse från svensk sida. Första punkten var religionsfrihet (en hjärtefråga för holländarna) och kungen åtog sig att bekosta bygget av två kyrkor i staden, en för den svenska lutherska tron och en för övriga protestantiska trosriktningar. Detta var en strategi för att få så många holländare som möjligt att engagera sig i staden Göteborg. Dock kunde inte kungen sträcka sig hur långt som helst, han kunde självklart inte tillåta katoliker att bosätta sig i staden. I privilegiebrevet gavs även alla handelsrättigheter över Lapp- och Finnmarken till holländarna samt fiskerättigheterna över Nordkalotten. Allt kronan krävde som motprestation av holländarna var rätten till tionde. En sista punkt Karl IX gick med på var att stadens borgare skulle få tjugo års skattefrihet.

Göteborg på Hisingen var en rent holländsk stad. Styrelseformen var den samma som i Amsterdam och kronans inflytande över staden var näst intill obefintlig, inte ens rättsväsendet var svenskt. Enligt privilegiebrevet skulle staden styras efter egna lagar och inte efter landslagarna. Ingen göteborgare kunde fängslas eller ställas inför rätta i Sverige, undantaget var majestätsbrott. Alla handlingar som rörde stades skötsel och rättsväsende skrevs på holländska. Kungens män fick inte visitera skeppen som lade till vid hamnen och affärstransaktioner var hemligstämplade.

Man undrar lite om Göteborg på den tiden verkligen hörde till Sverige!

Karl IX:s Göteborg fick inte bli långlivat. År 1611 kom danskarna under kung Kristian den IV och brände ner hela staden under det så kallade Kalmarkriget. De gjorde ett så utförligt jobb att den enda rest som finns kvar av staden i nutid, är kyrkogrunden från en av kyrkorna. Ny forskning visar att det var stadens lutherska kyrka. Fynden som gjorts från detta gamla Göteborg finns utställda på Kronhuset.

Göteborg byggdes inte upp igen på samma plats då man antagligen ansåg att platsen var för utsatt, utan man började bygga staden på den plats nuvarande Göteborg är och använde byggnadsmaterial från det gamla Göteborg samt Älvsborgs slott.

Ingången till Kvarnberget där ruinen efter kyrkan finns längre upp

”Här låg en kyrka i det äldsta Göteborg. Anlagt 1603, skövlat 1611. Stenen restes 1970”

Färjenäs kyrkoruin

gammalt träd vid kyrkoruinen

En av ingångarna till ruinen

Färjestadens storhetstid var på 1890-talet då det anlades många industrier där pga det strategiska läget. Bland annat anlades Barkmans snickerifabrik (senare Färjenäs snickerifabrik), Göteborgs salt och sodafabrik, Vestkustens Petroleum osv osv. Expansionen av industrier ledde till behov av arbetskraft och bostäder och det började i och med det byggas fler bostadshus, café och affärer. Färjestaden expanderade fram till mitten av 1900-talet och platsen fungerade som en knutpunkt tack vare färjeförbindelsen med fastlandet som funnits sedan 1500-talet. Det var flera olika händelser som ledde fram till att samhället Färjestaden så småningom dog och försvann. Då älvsborgsbron byggdes upphörde så småningom färjeförbindelsen mellan Färjestaden och Klippan. När Eriksbergsvarvet utvidgade spränges mycket av Kvarnberget borg. Och när Eriksbergsvarvet på 70-talet hade planer på att utvidga ytterligare och villorna planerade att rivas och många villaägare fick flytta. Det blev inget med expanderingen då varvskrisen slog till och Eriksbergsvarvet fick lägga ner 1979. Villorna stod tomma i flera år och ockuperades tillsist av bostadslösa ungdomar i början av 90-talet. Slutligen revs husen 1992.

Det är husgrunderna och trädgårdsresterna från den villastad som byggdes här från sekelskiftet 1800/1900-tal och framåt, som vi ser idag och kan vandra omkring mellan. När villaområdet existerade kallades det ”Paradiset på Färjenäs”. Man kan tänka sig att namnet var passande. Läget och utsikten är ju helt fantastisk och det fanns tydligen gott om landshövdingehus, stora villor, fruktträdgårdar, terrasser, affärer och cafeér. Ett vackert hus som hette Villa Dalmhem låg här Det var ett suterränghus med tre våningar, två stora glasverandor samt en balkong och med entré från båda gatorna. På wikipedia finns en utförlig beskrivning av hur området såg ut.

Nu får vi som sagt nöja oss med husgrunderna och kanske med lite fantasi att det går att se villaområdet framför sig?

trappa upp till en av de gamla villornas trädgård

Utsikt från Färjenäsparken

En gammal trappa som antagligen har lett till en av villa och dess trädgård

Omvandlingen till nuvarande Färjenäsparken började 2006.

Detta är en populär park och när jag var där var det fullt av motionärer och flanörer. Det är vackert att gå där och att samtidigt få insupa lite historia är ju inte fel! 

Alla foton är tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm f/2.8-4 samt vintageobjektivet Cosina Cosinon 50mm f/1.8

Välkommen till Photo hunter