I Skörstorp, Falköping är kyrkan rund. Den uppfördes i slutet på 1100-talet och är numer ensam i sitt slag i Skara Stift. Kyrkan ligger på sydsluttningen av Gerumsberget, ett av Västergötlands platåberg och är omgärdat av öpna jordbruksslätter, fornlämningar och ett rikt kulturlandskap.

Kyrkogårdsmuren, Skörstorp kyrka
Bygdens tätt liggande kyrkor vittnar om att området under medeltiden var bland de rikaste och tätast befolkade i Västergötland.
Rundkyrkor verkar i allmänhet ha haft två eller tre plan. Själva gudstjänstrummet lär ha haft dopfunten i mitten och altaret åt öster. Det kan ha funnits stenbänkar utmed sidorna men församlingen stod upp under den medeltida gudstjänsten. Det har funnits ett antal rundkyrkor men de var inte många. Kyrkan i Skörstorp bestod endast av denna runda del och det dröjde in på 1660-talet innan övriga delar, såsom gravkor (numer sakristia), absid och den orginellt utformade spiran, tillkom. Valven slogs på 1400-1500-talet. Vapenhuset är något yngre än 1660-tal och klockstapeln byggdes på 1700-talet.

Skörstorp rundkyrka med klockstapel
På 1100-talet började bygdens kyrkor byggas i sten och några byggdes i form av rundkyrkor. Idag finns endast 8 st bevarade i Sverige och Skörstorps kyrka är en av dom. Ruinerna efter Dimbo och Agnestad vittnar om att i alla fall ytterligare två rundkyrkor har funnits på Falbygden.

Skörstorp kyrka
Men varför rundkyrkor? Stenkyrkor har spelat en viss roll som försvarsborgar och det har funnits teorier om att vissa byggdes runda för att fungera bättre som försvarsborgar. Numer finns en troligare teori: det blev helt enkelt modernt med rundkyrkor under korstågstiden (startade på 1100-talet). Förebilden skulle vara ”Den Heliga Graven” i Jerusalem, som Konstantin lät bygga som en rotunda år 336 e Kr. Jorsalafararna (efter Sigurd Jorsalafarare eller Sigurd Magnusson som han hette. Kung av Norge 1103, som gjorde korståg till Jerusalem 1108-1111) erövrade denna i det första korståget, vartefter det blev modernt att bygga runda kyrkor i Europa. En del av dessa kyrkor har bevisligen tillhört Tempelriddarorden.
Kyrkan byggdes först utan fönster med enbart små gluggar där männen kunde stå och hålla vakt i orostider. Norra sidan var utan gluggar för att kvinnor och barn skulle kunna vara skyddade där.

Litet romanskt fönster till höger och skottglugg till vänster
Gravkoret (numer sakristia) byggdes åt ätten Spens på Orreholmen (Spens var ursprungligen en baronätt från Skottland). Redan 1703 var gravkoret så förfallet att det ledde till klagomål och 1731 medgav änkefrun och sonen Axel Spens att gravkoret kunde få användas som sakristia. Deras förbehåll var att den dödes ben skulle ligga kvar och graven fyllas igen, vilket inte skedde förrän 1810 då pastorn Mellin kom till församligen. Sedan dess har gravkoret använts som sakristia.
En stor del av Skörstorps areal utgörs av just godset Orreholmen. Gårdens äldsta historia sträcker sig tillbaka till 100-talet då Sigrid Storråda sägs ha varit dess ägare (Sigrid är en historiskt omtvistad drottning). Under medeltiden var godset en biskopsgård men efter Gustav Vasas reduktion blev det en kungsgård. År 1545 flyttade Erik den XIV hela sitt hov hit! Han ville vara nära händelserna i det nordiska sjuåriga kriget. Året efter kungen varit på besök brändes gården ner av en dansk här ledd av Rantzau. Även städer brändes ner, däribland Falköping.

Skörstorps kyrka
Vid en okänslig restaurering 1899 förändrades kyrkan radikalt både invändigt och utvändigt. Spiran förlängdes, fönstren gjordes större, spåntaket byttes mot plåttak och vapenhuset fick en portal med sandstensomfattning i renässansstil (portalen är vacker enligt mig om än något säregen och passar inte riktigt in).

Portalalen i renesannsstil och den den järnbeskodda medeltida porten
Bänkar installerades och trägolv lades in, en läktare sattes upp och altartavlan från 1748 byttes ut mot en enkel altarprydnad. Altartavlan föreställer Jesus på korset och bredvid är Jungfru Maria och Johannes. På varsin sida om mittpartiet står Mose och Elia. Tavlan skänktes av baronessan Anna Fredrika von Schants.
Porten är medeltida och häftigt nog finns orginalnyckeln fortfarande bevarad. Så långt tillbaka som Skörstorpsborna kan minnas har den förvarats i Fimsgården som ligger på andra sidan landsvägen. Så därför har gårdes ägare också skött kyrkans upplåsning och stängning varje dag. Fram till sin bortgång 1995, vid 92 års ålder var det Axel Klasson. Detta har gått i arv till gårdens nuvarande ägare, Axels systerson och hans fru – Lennart och Berit Mannesson.

Altartavla i provinsiell akantusbarock
Mycket av detta återställdes vid en ny restaurering 1935 och man försökte få fram den ursprungliga lite enklare karaktären. Portalen i renässansstil fick av någon anledning dock vara kvar. Men man rev läktaren och ett litet romanskt fönster blev åter synligt. Altarringen sattes upp och ett nytt altare i sten murades och den gamla altartavlan sattes på sin ursprungliga plats. Trägolvet byttes ut mot stengolv och man satte in antikglas i fönstren och spåntaket kom tillbaka.

Långhuset mot altaret

Predikstol från 1709 gjord av bildhuggare Johan Ullberg d.ä.

medeltida dopfunt, Skörstorps kyrka
Den medeltida dopfunten är från 1200-talet. Förr sänktes barnen ned helt och hållet i cuppan men numer använder man sig ju av dopfat.
Vid en murverksdokumentation 1994 avslöjades att rundhusets övre del en gång raserats men återuppbyggts. Detta har troligen skett någon gång mellan senmedeltid och 1600-talets mitt.
I klockstapeln finns två klockor varav den äldsta är från 1526. Själva klockstapeln är tillverkad i slutet på 1700-talet, vilket tyder på att det borde ha funnits en tidigare stapel i och med att den äldsta klockan är från 1500-talet. När man 1930 blev beordrad av myndigheterna att ringa en halvtimme varje dag på grund av drottning Viktorias död, var klockstapeln så rutten att den svajade! Därför renoverades den och rev samtidigt den läktare från vilken man hade ringt i klockorna. På 1950-talet elektrifierades klockringningen.
Vackra smidesgrindar och granitstolpar från slutet på 1800-talet.

Gamla gravstenar
På kyrkogården finns det tre stycken gamla gravhällar i gruset och några gamla gravstenar mot kyrkogårdsmuren.
I slutet på 1800-talet uppgick invånarantalet i Skörstorp till närmare 400 personer, idag är det ett 80-tal…
En speciell och vacker kyrka att besöka och spännande att den är så pass unik som den är, i sin egenskap av rundkyrka. Den har generösa öppetider (när jag var där sträckte sig öppettiderna ända in i november), mycket på grund av att kyrkan är utrustad med larm och tidslås. Smidigt!
Vägbeskrivning: Från Falköping, ta väg 47 mot Jönköping. Efter ca 9 km sväng vänster (väg 193) mot Tidaholm. Kör ca 3 km. Skörstorps kyrka ligger på vänster sida av vägen. Åker du buss är det hållplats Skörstorp som gäller och kyrkan ligger bara några meter från hållplatsen.