Norra Härene kyrka är kyrkan med en rik samling av liljestenar, faktiskt runt ett dussintal! För övrigt ett ganska speciell kyrka utseendemässigt med stenreliefer inmurade i entréfasaden. På håll kan man nästan tro att det är någon form av ladugård eller liknande, knappast en kyrka.

Norra Härene kyrka (eller Haerine som det skrevs år 1386) är uppförd mot slutet av 1100-talet och ligger i Norra Härene, Lidköping kommun och är en av riksantikvarieämbetets skyddade byggnader. Man tror att det har stått en tidigare kyrka här, redan på 1000-talet, som förmodligen var en stavkyrka. Det som talar för att det stått en ännu äldre kyrka här är den rest av en gavelsten tillhörande en s.k Eskilstunakista, som påträffades under kyrkgolvet i samband med en restaurering på mitten av 1900-talet. Dessa var ju vanliga på 1000-talet.

Norra Härene kyrka har under årens lopp sedan den uppfördes genomgått stora förändringar. Den mest genomgripande var år 1767 då kyrkan fick sin nuvarande exteriör med ett rektangulärt långhus under brutet tak. Kyrkan har blivit förlängd i flera omgångar, både åt norr och åt öster, redan på 1400-talet förlängdes den med fyra meter. Den nuvarande sakristian byggdes 1967 och ersatte en som var från 1920-talet. Under denna renovering fick kyrkan även nytt golv, bänkinredning, altare och altarring. Den tidigaste sakristian var från 1400-talet. I sydväggen finns rester av 1100-tals muren. I samband med denna 1700-tals ombyggnad fick kyrkan ett nytt namn, nämligen Sophia Magdalena kyrka, efter Gustav III:s gemål. Detta namn blev dock aldrig använt i någon större omfattning och föll så småningom helt ur bruk.

Fornforskaren Johan Peringskiöld avbildade kyrkan i sin bok Monumenta på 1600-talet. Den ena utbyggnaden på norra sidan är sakristian och den andra är Soopska gravkoret (som byggdes 1645), som var försett med en vacker renässansgavel. Vid renoveringen på mitten av 1700-talet revs dessa byggnader och det är resterna av detta gravkor som nu sitter inmurade i entréfasaden. Själva gravvalvet finns kvar under den nuvarande kyrkan i höjd med det mellersta fönstret på norra sidan. Kistorna med kvarlevorna av ätten Soop fördes till deras stamgods och dess kyrka i Östergötland när gravkoret revs.

 

Den här kyrkan har extremt många liljestenar, ett dussintal faktiskt. Det torde vara ganska ovanligt med så många på en och samma plats? Vid alla kyrkor jag någonsin har besökt har det kanske funnits 4, möjligen 5 som mest och det har varit ovanligt. Den här kyrkan har alltså mer än dubbelt så många! Jag har letat efter information angående om det finns någon teori om varför det finns så många vid kyrkan, men har inte hittat något. Det finns en liljesten och en stavkorshäll inmurade vid en av ingångarna, nio stycken är samlade under ett gravställ som byggdes 2011 (innan det låg de i gräsmattan), två stycken som trappstenar till klockstapeln och en som är imurad i kyrkogårdsmuren ( i två delar).

 

Ovanför ingången till kyrkan sitter det en kanonkula inmurad (den runda grejen ovanför kyrkporten) och denna lär enligt sägnen vara ett minne av när Resville kyrka (som inte finns kvar) besköts av danskarna under ett av deras härjningståg på 1600-talet.

Även om kyrkan har genomgått många förändringar genom årens lopp och numer känns som en rätt ”modern” kyrka tycker jag att de har bevarat en bra blandning mellan gammalt och nytt. Inuti är kyrkan stor och ljus och saknar de takvalv man förknippar med medeltidskyrkor. Jag har ju en förkärlek för kyrkor som osar medeltid, men denna gillar jag skarpt ändå.

 

Kyrkans dopfunt från 1100-talet är väldigt vacker med rik utsmyckning i form av reliefer och är väldigt välbevarad. Det centrala motivet är Kristi dop där man även ser Johannes Döparen och andens duva. Sen visar bilderna bland annat Mikaels strid med draken (symboliserande kristendomens strid mot ondska och hedendom). Ljuskronan över dopfunten sänktes år 1699 till kyrkan av gårdsfogden på Bronäs, Oluf Persson.

 

Altaruppsatsen är målad av Johan Aureller d.y. och gavs till kyrkan år 1736 av Margareta Oxenstierna, gift med Erik Soop, ägare av gården Bronäs. Den nedre bilden föreställer nattvardens instiftande, den mellersta Kristus på korset omgiven av Maria och Johannes. Den övre bilden visar korsnedtagningen och allra överst är lammet med segerfanan. Margareta Oxenstiernas vapen finns efter den tidens sed med på altaruppsatsen.

Det finns några fina välbevarade skulpturer i kyrkan. Bland annat en madonnafigur som är från 1400-talet och en kalvariegrupp bestående av en Kristusbild från 1400-talet och på var sin sida om denna är Maria och Johannes, båda dessa från 1200-talet. De sistnämnda har under en lång tid varit placerade utomhus på västgaveln och bär spår av väder och vind.

 

Begravningsvapnet på väggen i kyrkan är till minne av landshövdingen i Jönköpings län och ägaren till gården Bronäs, Knut Soop och hans maka Anna Ulfsparre af Broxvik. De sattes upp av sonen Erik Soop år 1700. Ulfsparres anvapen sitter också på väggen.

Norra Härene kyrka var tidigare moderkyrka för pastoratet, varför flera präster ligger begravda här. Norra Härenes sockens viktigaste näring var jordbruk, men det har även funnits många vattendrivna kvarnar och småindustrier utmed Flian. Det finns flera större herrgårdar inom socknen, bland annat Skofteby vars ägarlängd går tillbaka till 1300-tal. Större delen av 1900-talet har gården ägts av släkten Thanner.

Ett sextiotal av gravarna på kyrkogården har angivna titlar, många av dom har anknytning till lantbruk, godsägare, hemmansägare osv. Flera har också anknytning till handel, smeder osv. Efter ombyggnaden på 1760-talet infördes en ny regel för hur gravplatserna skulle upplåtas. Innan hade gårdarna haft sitt särskilda område, men nu skulle gravsättningarna göras på anvisad plats, en rad i taget och i dödsfallens ordning. Under 1800- och 1900-tal har kyrkogården utökats och ändrats om vid flera tillfällen.

Klockstapeln i sin nuvarande utformning är från 1859. Före år 1768 hade den en annan placering. Det är två kyrkklockor, lillklockan är från 1200-talet och har inskriften: + AVE : MARIA : GACIA : PLENA + (latin och betyder ”var hälsad Maria, full av nåd”). Detta utgör första delen av den latinska änglahälsningen. Den stora klockan är från 1786.

 

Vill man besöka kyrkan behöver man först höra av sig till kyrkvaktmästaren för att få den upplåst, då kyrkan bara har öppet under gudstjänst och liknande.

 

 

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55mm f/2,8-4

 

Välkommen till Photo hunter