Habo kyrka

Alla bilder tagna med Fujifilm X-T10 och 18-55 f/2.8-4

Vill du se hur Djävulen ser ut? Åk till Habo kyrka för där finns han avbildad! 

På en av takmålningarna är den första nattvarden avbildad och denna målning är känd främst för att djävulen tittar fram under bordet. På målningen finns en gestalt klädd i brunt som är på väg att lämna rummet och det ska föreställa Judas som ska gå för att förråda Jesus. Samtidigt som han går kommer djävulen in.

Habo kyrka är väldigt känd för sina vackra målningar som täcker hela träkyrkan, från golv till tak. Målningarna föreställer i huvudsak Luthers katekes´sammanfattning av den kristna läran. Den har jämförts med den internationellt kända (nu nedbrunna) kyrkan i Råda. Det är verkligen något speciellt att stiga in i Habo kyrka! Man blir helt stum av fascination och beundran! Och det finns så mycket att titta på att ett enda besök egentligen inte gör kyrkan rättvisa, det är så mycket att titta på så man missar lätt en del. Jag har bara varit där en gång men jag tänker definitivt besöka kyrkan igen!

Habo kyrka

Habo kyrka kallas i folkmun för den måleriska träkatedralen och när man stiger in i kyrkan är det lätt att förstå varför! Den ligger ca 5 km utanför Habo centrum men förr i tiden var den den centrala punkten i socknen och inte mindre än sju vägar sammanstrålade till kyrkan. I och med järnvägens ankomst kom Habo centrum att flyttas dit det ligger nu. En sägen berättar att kyrkan faktiskt började byggas på en annan plats men att det som byggdes upp hela tiden revs ner av onda makter på natten och tillsist tröttnade arbetarna. Man släppte ut två stutar och där de stannade för att beta var där man skulle bygga kyrkan och det blev på den plats kyrkan ligger idag.

Habo kyrka nämns redan på 1200 talet och det finns en dopfunt och en träskulptur från ungefär denna tiden i kyrkan.

Nuvarande utseende fick kyrkan vid en ombyggnad 1723 och till formen är den det som kallas basilika, med ett högt mittskepp och två lägre sidoskepp, vilket gör att den påminner om en katedral. Sakristian av sten är den äldsta delen och hörde till den gamla träkyrkan från 1200-talet. Under 1600-talet tillkom korsarmar åt norr och söder och långhuset breddades 1680, då församligens befolkningsmängd ökat så mycket att man inte längre fick plats i kyrkan.

År 1704 fick Habo en ny kyrkoherde, Martinus Seth. Han härstammade från Holland och hans far var med under uppbyggandet av den då nygrundade staden Göteborg. Martinus märkte ganska snart att församlingen hade ett problem: kyrkan var för liten! Han ansökte hos kyrkorådet om att få bygga ut kyrkan, bara 24 år efter senaste utbyggnaden. Kyrkorådet ansåg dock att det inte fanns medel till detta, men Martinus gav sig inte utan återkom med sin förfrågan år efter år. Först 1721 fick han igenom sitt önskemål, Det var nu kyrkan fick sin form som en basilika. Normalt byggdes dem alltid i sten, men Habo församling hade inte råd med det, så kyrkan fick byggas i trä.

Nu blev kyrkan mycket större, men den blev också uppdelad mellan fattiga och rika. Så kallade herrskapsstolar byggdes (åtta stycken totalt). Dessa platser auktionerades ut till högstbjudande storbönder och det blev en god inkomstkälla för kyrkan.

Habo kyrka

Habo kyrka

Herrskapsstol, Habo kyrka

Köparna av herrskapsstolarna fick tillgång till dessa under det året samt en egen entré ihop med prästen. På andra våningen fanns också en samlingslokal där de kunde träffas före och efter gudstjänsten. Ute i kyrkans bänklängder var det också uppdelat, på södersidan satt männen på ”svärdsidan” och kvinnorna satt på den norra sidan på ”spinnsidan”. På läktaren där drängar och pigor satt, var det uppdelat på samma sätt.

Habo kyrka

Efter ombyggnaden 1723 stod kyrkan i stort sett omålad i 18 år, men 1741 godkände sockenstämman ett kontrakt från målmästarna Johan Christian Peterson och Johan Kinnerus. De skulle (ihop med varsin lärling ifrån Habo) måla halva kyrkan var och skulle då få 800 riksdaler. Ersättningen höjdes dock senare då Kinnerus inte hann färdigt med sin del. Det gick till och med så långt att församligen drog honom inför häradstinget för att han skulle fullfölja sin del. Tinget dömde honom att färdigställa sin del men också att han skulle få höjt arvode med 200 riksdaler då arbetet skulle dra ut på tiden. Det hade inte Habo församling råd med så man tvingades pantsätta sitt första kyrksilver till Valdhults församling och där finns det kvar än idag.

Habo kyrka

Man hade kommit överens om att måla en pedagogisk kyrka, som kunde användas i undervisning. Men målarmästarna var inte så bevandrade i Bibeln, så kyrkoherden Jungmarker fick vara till hjälp. Han hjälpte till med skisser och texter. Idén bakom målningarna i kyrkan var att de skulle illustrera Luthers lilla katekes och Habo kyrka är ganska ensam om att ha hela katekesen målad.

Habo kyrka

Habo kyrka

Altaruppsatsen från 1723 av Jonas Ullberg, Habo kyrka

Altartavlan återger korsfästelsen, Jesu gravläggning och Jesu uppståndelse. Centralt placerad finns även en urtavla. Den köptes år 1750 från en urmakare i Jönköping, så att församlingen skulle veta hur länge prästen hållit på, men ett mekaniskt ur visade på den tiden också på rikedom (i många fall använde man sig av timglas istället). Ovanför urtavlan sitter en gosse som varje heltimme spelar på sina klockor.  Själva altaret är i sandsten och kalksten och härstammar från 1300-talet. När kyrkan byggdes om på 1700-talet fann man en relikask i altaret, som numer finns på Västergötlands museum i Skara.

Predikstolen finns Jesus och hans 12 apostlar utskurna och på ljudtaket högst upp står Liemannen, döden själv. Jonas Ullberg har dock räknat noga så att den uppståndne Jesus på altartavlan når högre upp än Liemannen, alltså Jesus övervinner döden.

Habo kyrka

Fjärde budordet: du skall hedra din moder och din fader, Habo kyrka

Habo kyrka

Femte budordet: du skall icke dräpa, Habo kyrka

Habo kyrka

Orgel, Habo kyrka

1736 köpte församlingen en ny orgel då den gamla var i dåligt skick. Den blev byggd av dåtidens mest kända orgelbyggare, Johan Niclas Cahman. Han byggde den ihop med orgelfasadbyggaren Magnus Ullberg Johansson. Ny orgel byggdes 1962, men fasaden behölls. 

Habo kyrka

Klockstapel, Habo kyrka

Klockstapeln byggdes 1760 av sergeanten Swen Mellin och i den finns tre stycken klockor varav de två äldsta är från 1583, men dessa har vid flera tillfällen blivit omgjutna.

Habo kyrka

Läktaren, Habo kyrka

På läktarna finns herrens bön avbildad.

Habo kyrka

Takmålning: skriftermål och avlösning, Habo kyrka

Habo kyrka

Så det här är några smakprov på vad som finns att hitta i Habo kyrka. Jag skulle behöva en hel bok för att återge allt! Denna kyrka placerar sig definitivt bland topp fem kyrkor jag besökt och jag kan varmt rekommendera ett besök! 

Välkommen till Photo hunter

En reaktion till “Habo kyrka

  1. Lars-Åke

    Habo överfördes till Jönköpings län när Västra Götalands län bildades. Men Habo ligger fortfarande Västergötland.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s