Mitt i stadskärnan, bara ett stenkast från den ståtliga Skara domkyrka, ligger ruinen efter den medeltida S:t Nikolai kyrka. Skara (eller Civitas Scarane som det hette 1070) var under tidig medeltid en riktig kyrkmetropol som utöver domkyrkan och S:t Nikolai hade ytterligare två kyrkor samt två kloster med varsina tillhörande klosterkyrkor (ett dominikanerkloster och ett franciskanerkloster).

Den relativt välbevarade ruinen ligger fint med Skara domkyrka som ståtligt tornar upp sig i bakgrunden. Och man förstår snabbt att staden, som är ganska liten till storleken (och var ju ännu mindre under medeltid) måste ha mer eller mindre svämmat över av kyrkor. Det är inte många hundra meter mellan platserna för de olika kyrkorna och klostren. Men så var ju också Skara ett biskopssäte och en metropol på den tiden.

S:t Nikolai kyrka uppfördes troligen under mitten på 1100-talet och agerade antagligen församlingskyrka. Det finns belägg i den äldre Västgötalagen för att biskop Bengt den Gode bekostade i princip hela bygget. Bland annat så står det: ”Det mesta av de penningar som S:t Nikolaus kyrka i Skara kostade, släppte han till. Och han gick in i deras gille. Han gav Nikolai kyrka båda klockorna.”  Bengt den Gode var biskop i Skara mellan 1150-1190, han dog 1190 och ligger begravd i Skara domkyrka.

Ruinen är 27 meter lång och 9 meter bred. Kyrkan var av romansk typ med murar av tuktad kalksten, ett ursprungligt västtorn och en ursprunglig absid som senare troligtvis byggts om till ett rakslutet kor. Kyrkan brann ner i slutet på 1200-talet och vid återuppbyggandet på 1300-talet fick den formen man kan se på ruinen idag. Norr om kyrkan fanns troligtvis den prästgård där prästen bodde.

Det har gjorts många arkeologiska utgrävningar av Skara, så även av ruinen och området runtomkring. Vid några utgrävningar hittade man tidiga kristna gravar i det kvarter som arkeologerna benämnde Rådhuset 32 (ligger i närheten av ruinen) och man tolkade det som att gravarna hörde till en äldsta kyrkogård kring S:t Nikolai kyrka. Några av gravarna var daterade till 1000-tal. Detta skulle tyda på att det kan ha funnits en äldre kyrka i området som är äldre än S:t Nikolai, möjligtvis en trä/stavkyrka. I de äldre gravar som påträffats har de döda lagts direkt på plankor eller med korslagda hasselkäppar under kroppen och armarna placerade rakt utmed sidorna. Hasselkäpparna symboliserade återuppståndelsen. Den ruin vi ser idag kan vara den stenkyrka som nämns i biskopskrönikan vid 1100-talets mitt och de äldsta gravarna kan representera ett tidigare skede, kanske samtida med de äldsta lämningarna i stadsmiljön daterade till runt 1100.

 

Inte långt från ruinen hittade man en stor grop och bronsrester som tolkades som resterna efter gjutning av en kyrkklocka, en verksamhet som man enligt skriftliga uppgifter möjligen kan knyta till biskop Bengt den Godes tid. Man hittade även andra fynd som hör samman med smidesverksamhet och det har tolkats som om verksamheten framför allt kan ha byggt på kyrkliga beställningsarbeten. Detta grundas bland annat på det faktum att verksamheten mer eller mindre tycks ha upphört redan under 1200-talet när man kan anta att kyrkobyggnationen varit avslutad.

I västra kvarteret av Rådhuset 32 påträffades också delar av en mur vilket sannolikt är resterna av en äldre kyrkogårdsmur till S:t Nikolai kyrka. Begravningsplatsen har sträckt sig åtminstone minst 10-15 meter åt norr och söder, från själva byggnaden. Lämningar och kulturlager understryker för övrigt att områdets karaktär var lite av en ”bakgård” vid denna tid. Längre bort tycks området inte ha varit direkt bebyggt eller använt i någon större utsträckning.

Reformationen under mitten på 1500-talet fick stora konsekvenser för kyrkolivet i Skara och under denna tid övergavs och raserades S:t Nikolai kyrka.

 

Det stora dragplåstret till Skara torde ju vara Skara domkyrka (av förståeliga skäl) men om du är här för att besöka domkyrkan så glöm inte bort den här fina ruinen! Den är klart sevärd!

 

Alla foton tagna med Fujifilm XF10

Välkommen