Råda kyrka i Lidköping

Råda kyrka

Råda kyrka

En kyrka med gott om bevarade kyrkliga kulturskatter och en runsten inmurad i väggen! En hög och smal spira, typisk för Kållands kyrkor, utmärker den på långt håll och byggnadssättet med stenar i olika storlek och färg med murbruk emellan – gör att åtminstone jag tycker den ser lite annorlunda (och vacker) ut.

Råda kyrka (ej att förväxla med Södra Råda kyrka som utsattes för ett pyromandåd 2001 och brann ner till grunden) tillhör Södra Kållands pastorat och ligger i Lidköping. Det är en murad stenkyrka byggd av lokala stenmaterial främst från Kinnekulle. Kyrkan är egentligen döpt efter en biblisk person och heter S:ta Maria Magdalena i Råda. Maria Magdalena sägs vara det första vittnet till Jesu uppståndelse. Men i folkmun säger man bara kort och gott Råda kyrka.

Kyrkan uppfördes under den tidiga delen av 1100-talet men bevarade delar av förromanska gravvårdar, av den så kallade Eskilstunatypen visar att en kyrkobyggnad kan ha funnits på platsen redan under 1000-talet och då troligtvis en träkyrka. Av träkyrkan återstår ingenting och av 1100-tals kyrkan återstår bara murpartiet i den västra delen med den smala ovanligt formade portalen och även dopfunten (som bevaras i det gamla sockenmagasinet bredvid kyrkan som numer är museem). Från 1200-talet är koret med sina spetsbågiga fönster bevarat medan tornet och valven är från 1400-talet. Vapenhuset och sakristian tillkom under senare delen av medeltiden.

19082017-_DSF1558.jpg

Grinden in till kyrkan och den smala portalen från kyrkans äldsta del

En av Sveriges alla runstenar (Vg 40) återfinns inmurad i kyrkans västra yttervägg, vid vapenhuset.

Runstenen är från 1000-talet och lyder: ”Torkel satte denna sten efter Gunne sin son. Han stupade i striden då konungarna kämpade.” Vad är det för strid undrar ju den historieintresserade?  Troligtvis var det sjöslaget vid Svolder år 999 eller 1000. Svolder låg förmodligen i västra Östersjön eller vid Öresund. Konungarna som kämpade var den norske Olav Tryggvason, svenske Olof Skötkonung och danske Sven Tveskägg. Olav Tryggvason omkom då han kastade sig överbord från sitt skepp Ormen långe. Och i den striden omkom alltså även denna Gunne. Stenen stod ursprungligen i närheten av kyrkan.

Vid en arkeologisk undersökning man gjorde vid kyrkogården 1982 framkom det att här funnits en uråldrig boplats på Råda-åsen i området kring kyrkan och ner mot älven. Här fanns spår av kristen påverkan. Man gjorde många intressanta fynd från tiden för Kristi födelse och fram till 1400-talet. Man grävde tex fram resterna av ett tidigmedeltida hus som var 22 meter långt och 8 meter brett. Man hittade även rester av ett s.k grophus. Dessa hus existerade fortfarande när kyrkan byggdes. Grophus och rester av fin keramik av tidigmedeltida karaktär hittades även ca 600 meter från kyrkan. Rester av ett stort hus som uppfördes vid 1200-talet hittades också i närheten av kyrkan. Detta hus var byggt på ett annats sätt och liknar de rester man hittat i tex Skara och Lödöse (som på den tiden var ”stora” städer). Med detta kan man konstatera att det fanns ett stort materiellt välstånd på landsbygden, liknande det man hittat hos städernas borgare. Så man har kunnat konstatera att platsen var bebodd redan på 800-talet, samt att det legat en stormannagård med omfattande verksamhet och långväga handelskontakter på platsen. Så Råda var nog ett fartfyllt ställe under medeltiden! Vilket är ganska svårt att tro när man är där nu i modern tid…

I den gamla järnporten till vapenhuset finns kulhål bevarade! Dessa är enligt sägen från danska stråtrövare som härjat i trakten. De hade inte tid att riva ner kyrkan men i förbifarten sände de några bösskott mot dörren. Om detta är helt sant förtäljer inte historien men riktigt häftigt om det är så! Den gamla tröskelstenen till vapenhuset andas ålderdom, urgröpt av trampande kyrkobesökare genom årens lopp.

Till kyrkans äldsta inventarier hör (förutom den gamla dopfunten i sten) ett triumfkrucifix. Detta införskaffades samtidigt som kyrkan byggdes till i öster och fick nuvarande längd med långhus och kor. Detta krucifix hängde ovanför ingången till koret. En svårt skadad rest av det finns kvar idag.

19082017-_DSF1632.jpg

Triumfkrucifix från 1200-talet

En annan gammal inventarie är skulpturen av den lidande Kristus. Det är en framställning av Kristus som smärtornas man. Han står i ett slitet och skadat altarskåp, tärd och sargad med törnekrona på huvudet och blodfläckar på kroppen.

19082017-_DSF1627

Den lidande Kristus, Råda kyrka

På 1400-talet byggs vapenhuset och även tornet tillkom vid denna tid. Från början var tornet mer fyrkantigt, den höga och smala spiran tillkom långt senare. Ett takvalv längst fram i koret byggdes också. I takvalvet finns bilder av de fyra evangelisterna med sina respektive symboler.

19082017-_DSF1656.jpg

Långhuset med takmålningar från 1632

När man går mittgången fram känner man att det är knaggligt, för under mattan ligger det flera gravhällar, de flesta från 1600- och 1700-tal.

 

Från 1400-talet härstammar även den berömda Råda-madonnan som var blickpunkten för församlingens Maria-fromhet. Skulpturen var placerad där predikstolen nu står och omsluten av ett skåp med vikbara dörrar. Vid andakter och gudstjänster öppnade man upp dörrarna. Genom reformationens brutala genomförande röjdes alla helgonbilder ut och Råda-madonnan kastades på sophögen. Men någon måste ha förbarmat sig över henne och tagit tillvara på henne, så hon har överlevt till vår tid, om än svårt skadad och med all färg avskavd.

19082017-_DSF1633.jpg

Råda-madonnan. Maria och Jesubarnet, Råda kyrka

Från 1400-talet eller möjligen början av 1500-talet härstammar även en annan skulptur. Hon står i ett skåp och är färglös och skadad. Sakkunniga menar på att det är S:ta Birgitta som är avbildad. Hon lär ha varit utsmyckad med blå mantel och förgylld kjol. Under denna tid tillkom även stenvalven i långhusets tak.

 

Målningarna i takvalvet gjordes 1632 av den s.k Läcköskolan. Det var en stab med konstnärer som Magnus Gabriel de la Gardie höll sig med och som har utsmyckat många av stiftets kyrkor.

På kyrkans väggar hänger det flera begravningssköldar och minnestavlor. Mest känd av begravningssköldarna är den över Stobee. Han dog 1756 och är begravd i Råda kyrka. Han var en av Karl XII:s officerare i slaget vid Poltava. Han blev tillfångatagen och bortförd till Sibirien där han satt i fängelse. Enligt sägnen bevakades han av en björn, som han lyckades bekanta sig med och fick björnen att dricka från hans spritplunta. När björnen var neddrogad dödade han björnen och gömde sig i den lurviga pälsen, vilket gjorde att väktarna inte märkte att han var gömd där när de skulle slänga kadavret. Så på så sätt lyckades Stobee fly.

19082017-_DSF1624.jpg

Begravningssköld över Stobee, Råda kyrka

 

Den vackra predikstolen är tillverkad 1689 av Georg Baselaque, som tilhörde Läcköskolan. På denna plats där predikstolen är nu, stod från början Råda-madonnan. Även om helgonskåpet med madonnan i slogs sönder och madonnan kastades ut vid reformationen, gick det inte att utplåna församlingsbornas tillgivenhet till Jungfru Maria. Långt in på 1600-talet fanns ett s.k ostaltare på den gamla Maria-platsen. Kvinnor som ville tacka för lyckad barnsbröd kom till kyrkan och lade ner ostar och bröd på Maria-platsen. För att bli av med detta oskick och en gång för alla göra slut på denna helgonkult och vidskepelse (som man i och med reformationen tyckte att dessa katolska yttringar och helgondyrkan var), lät de styrande införskaffa denna predikstol och placera den just på Maria-platsen.

19082017-_DSF1634.jpg

Predikstol, Råda kyrka

Den speciella dopfunten i trä är från 1700-talet. En av de mer speciella dopfuntar jag sett vid mina kyrkobesök. Den är väldigt vacker med skickligt utförda träsniderier. Den är gjord av Läckömästaren Olof Tholin. Själva dopskålen med sitt vackra lock är uppburet av Mose och Johannes Döparen. Den är gjord i rokokostil och ersatte den gamla medeltida dopfunten i sten, som ligger i skadad skick i det gamla sockenmagasinet som numera är museum. Även det praktfulla altarskåpet är från 1700-talet och gjord av samma konstnär. Huvudmotivet är en framställning av korsfästelsen.

19082017-_DSF1638.jpg

Dopfunt i Rokokostil, Råda kyrka

19082017-_DSF1640.jpg

Altare och altarskåp, Råda kyrka

19082017-_DSF1641.jpg

Altarskåpet, Råda kyrka

 

I sockenmagasinet (som var stängt när jag var där) förvaras, förutom den gamla dopfunten, liljestenar, stavkorshällar, förromanska gravmonument och andra föremål från kyrkans långa historia.

19082017-_DSF1557.jpg

Kyrkans sockenmagasin, Råda kyrka

När jag vandrade runt på kyrkogården upptäckte jag flera väldigt gamla gravmonument och stenar, bland annat från 1600-talet. Vet inte vad det är men jag älskar gamla gravstenar! Tycker det är så spännande och fascinerande!

19082017-_DSF1600.jpg

Råda kyrka

Råda kyrka är en väldigt intressant kyrka att besöka! Det finns så mycket spännande medeltida inventarier bevarade, den vackra och speciella dopfunten, kulhålen i dörren och gravar, minnestavlor och begravningssköldar från intressanta personer. Rekommenderas starkt! 

 

Alla foton tagna med Fujifilm X-T10 och 18-55mm f/2.8-4

 

Välkommen till Photo hunter

 

2 reaktioner till “Råda kyrka i Lidköping

  1. Pingback: Strö kyrka – Photo hunter

  2. Pingback: Herre visa mig vägen – Var inte rädd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s