Brahekyrkan är ett exklusivt bevarat 1600-tals rum i barock-och renässansstil, vars syfte var inte bara som slotts- och församlingskyrka, utan även som gravkyrka för ätten Brahe, konstmuseum och nationalhelgedom. Den utgör en viktig del av svensk kulturhistoria och kulturarv och historiskt är den som ett mausoleum över Braheätten och svensk stormaktstid. Inspirerad av de provinsiella tyska residenskyrkorna.

Vid sidan av våra domkyrkor är det svårt att hitta några kyrkor i Sverige som kan mäta sig med den prakt som finns i Brahekyrkan på Visingsö. När man stiger in i kyrkan blir man nästan lite yr och vet inte vart man ska fästa blicken i all denna överdådiga prakt. Kyrkan är översållad av utsmyckningar och målningar och det är tydligt att detta var ett sätt för Per Brahe att manifestera sig själv och sin maktposition, både genom krigsbyten men också en hel del egna investeringar. Otroligt nog har kyrkan överlevt nästan helt intakt.

Kyrkan är en så kallad treskeppig hallkyrka och härstammar egentligen från en tidigare medeltida kyrka kallad Ströja kyrka. Ströja kyrka var slottskyrka till borgen på Näs och användes som församlingskyrka för södra delen av ön. Det som finns kvar av Ströja kyrka är tornet och gaveln på västra sidan (dock ej tornspiran), dörren till sakristian och dopfunten.

Erik den XIV gav Visingsö till Per Brahe d.ä. och under perioden 1562-1680 var Visingsö en kunglig förläning åt ätten Brahe under namnet grevskapet Wisingsborg. Ynnesten var kopplad till att Per Brahe varit svåger och systerson till Gustav Wasa och därmed kusin till Erik XIV. Greve Magnus Brahe tog under sitt styre 1600-33 initiativet till en ny kyrka som i sin prakt skulle stå i harmoni med Wisingsborg och Brahehus. Kyrkan hette på den här tiden Wisingsborgs slottskyrka och var också så fram till 1718.

Man påbörjade rivningen av Ströja kyrka och byggandet pågick mellan 1623-36. Det mesta revs men man lät ”thet uthgambla tornet ståå kvar” som det står i en 1600-talsskrift. Magnus hann gå bort innan kyrkan stod färdig, så byggandet fullföljdes av brorsonen och arvtagaren Per Brahe d.y.

Det första man möts av när man ska gå in i kyrkan är det vackra barock- och renässansportalen, utförd av Börje Bildhuggare.d Denna tillkom 1653 och är dekorerad med Brahes och Stenbocks vapen. Stenbock hade en framträdande roll i kyrkan på grund av äktenskapet mellan Per Brahe d.y. och Christina Catarina Stenbock. Portalen är uppförd i sandsten och pelarna är av marmor.

I tornets vapenhus finns takmålningar från slutet av 1400-talet som visar Sankt Eustachius legend och anses vara gjorda av Mäster Amund. Han var en känd kyrkomålare verksam i trakterna kring Vättern och Vänern i slutet av 1400-talet. Målningarna togs fram vid en restaurering 1930 då de hade varit överkalkade. Längst väggarna i vapenhuset står sex gamla och rikt skulpterade gravstenar uppresta. Glaspartiet in till långhuset tillkom 1930.

Tornet består av tre våningsplan varav det andra planet var en så kallad herrskapsvåning med utsikt mot kyrkorummet. Denna typ av våning är känd från ett antal andra romanska kyrkor vars byggherrar anses ha varit av adlig eller kunglig börd. Med detta tror man att Ströja kyrka kan ha koppling till den Sverkerska ätten som residerade på Visingsö vid denna tid. Det finns även en skriftlig källa från 1167 där det är noterat att kung Karl VII Sverkersson deltagit i en av kyrkans mässor.

Tredje våningen är en klockvåning, numer är tornuret inrymt här men från början hängde klockorna i tornet. Per Brahe skänkte en storklocka till kyrkan som dock inte fick plats i klockvåningen, så under andra halvan av 1600-talet byggdes det en klockstapel till väster om kyrkan.

Kyrkan är uppförd i lerskiffer, kalk- och sandsten och inne i kyrkan står ståtliga pelare i marmor. Varje pelare kröns av fyra försilvrade, vackra mässingstavlor med varsin förgylld figur som alla föreställer profeter. Vid dekorationsarbetena spelade hovkonstnärerna Johan Werner d.ä. och d.y. stora roller.

Kyrkan har tretton korsbågar och är rikt dekorerad med takmålningar från 1660-talet. Troligen inspirerat från tyska furstekyrkor. Jag tycker den blå färgställningen är väldigt vacker och passar i kyrkan.

Läktarna pryds av läktarbröstmålningar som föreställer Kristus och apostlarna. Vid fönstret finns en stor skulptur som föreställer S:t Thomas. Denna och alla andra apostlafigurer är skulpterade i ek av Johan Werner d.ä. år 1642.

Predikstolen är ett fantastiskt intarsiaarbete (man skär ut mönster i det underliggande materialet, varefter man fyller i med dekorationen som kan bestå av trä, sten eller metall). Den är utförd av en okänd mästare i Åbo under åren 1627-28 och monterades tillsammans med grevebänkarna i koret år 1634. Det beställdes för säkerhets skull två identiska predikstolar på grund av 1600-talets osäkra transportvägar. Båda kom dock fram till Visingsö så den andra predikstolen finns idag i Vireda kyrka.

Till höger om koret finns två stora statyer som föreställer Per Brahe d.y. och hans fru Christina Catarina Stenbock. Där under syns koppardörren in till Brahes familjegrav. I graven finns även i ett ekskrin, kraniumet efter Johan Sparre (Margaretha Brahes man). Han var kommendant på Kalmar slott och halshöggs där år 1599. I tennkistor vilar Margaretha, Christina Catarina Stenbock och deras fyra barn. Per Brahe själv är dock begravd (mot sin vilja sägs det) i Östra Ryds kyrka i Uppland.

Koret med det överdådigt skulpterade korskranket är till vissa delar senrenässans, utförda av Statius Otto och delvis barock, av danska Hans Holst. På ömse sidor om koret står grevebänkarna. Dörrarna pryds av grevens respektive grevinnans initialer. I det välvda taket hänger en silverglob med narvalsbete som ansågs utgöra undergörande kraft. Altarprydnaden består av två reliefer, en i alabaster som föreställer uppståndelsen och en i förgylld koppar som föreställer nattvarden. Området var avspärrat så man kommer inte ända fram. Själva altaruppsatsen är utförd 1634 sannolikt av Johan Werner d.ä.

Krucifixet i elfenben är ett sydtyskt arbete och skänktes till kyrkan av Per Brahe d.y.

In till sakristian hänger en makalöst vacker medeltidsdörr. Dörren har troligen hängt i huvudingången till Ströja kyrka. Järnbeslagen utördes av konstsmeden Mäster Asmund mellan 1150-1200. På dörrens nedre halva finns en text i runor som säger: ”Asmund gjorde vacker dörr”. I sakristian finns bland annat en staty som föreställer Heliga Birgitta när hon tar emot en uppenbarelse och den är från omkring 1450. I ett kassaskåp förvaras ett relikskrin från 1200-talet.

Hela Visingsö kryllar av kulturhistoriska platser som går långt tillbaka i tiden då Visingsö länge varit ett centrum för kungar och handel osv. Det har hittats mycket fynd från både stenålder och järnålder och forskare tror att det lite längre fram antagligen bodde en vikingatida storman i området vid kyrkan eftersom det gjorts fynd av s.k guldgubbar. Guldgubbar är folietunna guldbleck stora som en tumnagel med inpräntade figurer och de återfinns ofta på platser förknippade med kultutövning, handel och hantverk. Den guldgubbe som var bäst bevarad föreställer ett kärlekspar, ofta tolkade som guden Frö och jättinnan Gerd. Fynden är från runt 700 e.kr. Man har också hittat spår av gravar, både inne i kyrkan och utanför. Både gravar från när vi var asatroende och gravar från när vi gått över till kristendom. Man hittade även en häll som kommer från en Eskilstunakista och med detta anses det troligt att en äldre träkyrka låg på platsen innan Ströja kyrka. Det är troligt att Brahekyrkan står på en gammal vikingatida boplats.

Man får se på Brahekyrkan i ljuset av den epok som var familjen Brahes, högadelns och den svenska stormaktstidens höjdpunkt. År 1680 fick dock grevskapet ett abrupt slut när Karl XI:s reduktion drog in det till kronan. Reduktionen satte punkt för släkten Brahes styre på Visingsö men också för deras 120-åriga maktepok. 

Pust, det här blev ett LÅNGT inlägg! Men det finns så mycket om och kring Brahekyrkan att man skulle kunna skriva en bok om det. På tal om det så FINNS det faktiskt en bok, utgiven av Jönköpings museum som heter ”Grevars och bönders tempel”. Den skrevs i samband med de omfattande skadeförebyggande arbeten som gjordes 2005-2007, eftersom man funnit omfattande mögelskador på både kyrka och inventarier. Jag har lånat boken på biblioteket men inte läst den än, så det ska bli intressant att göra!

Alla foton tagna med Fujifilm X-T2 och 18-55 f/2.8-4

Välkommen